Intervju med Concha Andreu Rodríguez (ES–PES), ReK:s föredragande om jämställdhet
I denna intervju talar Concha Andreu Rodríguez (ES–PES), regionpresident i Rioja, om EU:s jämställdhetsstrategi och covid-19-pandemins konsekvenser för kvinnor. Concha Andreu Rodríguez är föredragande för det yttrande som denna vecka antagits av utskottet för socialpolitik, utbildning, sysselsättning, forskning och kultur (SEDEC) inom Europeiska regionkommittén (ReK). Antagandet vid plenarsessionen kommer enligt planeringen att äga rum i oktober.
Du är föredragande för ReK:s yttrande om EU:s jämställdhetsstrategi. Vad tycker du om kommissionens förslag, och vilka är de viktigaste rekommendationerna i ditt yttrande?
Meddelandet ”En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025” är ett mycket värdefullt instrument för att åstadkomma konkreta framsteg på jämställdhetsområdet inom EU.
Tidpunkten för Europeiska kommissionens offentliggörande av meddelandet sammanföll med 25-årsjubileet för antagandet av deklarationen och handlingsplanen från Peking, den första universella handlingsplanen för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Trots den tid som gått äger de fortfarande giltighet i dag eftersom mycket återstår att göra på jämställdhetsområdet. Europeiska kommissionens meddelande kommer också att hjälpa oss att uppnå målen för hållbar utveckling, där jämställdhet är en viktig faktor för en inkluderande och hållbar utveckling.
Styrningen av strategin kan dock fortfarande förbättras. De lokala och regionala myndigheterna glöms i stor utsträckning bort. Eftersom vi är centrala aktörer i förvaltningen av politik som direkt påverkar medborgarna måste vi ges en aktiv roll i denna förvaltning, och därför uppmanar vi Europeiska kommissionen att betrakta oss som strategiska partner i utformningen, genomförandet och övervakningen av strategin.
Hur skulle du beskriva covid-19-pandemins konsekvenser för kvinnor?
Efter att de senaste månaderna ha ansvarat för hanteringen av covid-19 i min region, en av de regioner som drabbades först och hårdast av pandemin i Spanien, kan jag konstatera att krisen har påverkat oss på många olika sätt. Det har inte bara handlat om en kris inom hälso- och sjukvården och ekonomin, vi har dessutom behövt hantera sociala problem som uppstått till följd av bristen på jämställdhet.
Covid-19 har inte lett till ökad ojämlikhet, men har gjort de jämlikhetsrelaterade problem som redan fanns allt tydligare, inte minst när det gäller den bristande jämställdheten. I alla delar av yttrandet har vi inkluderat punkter om covid-19, där vi har tagit upp det könsrelaterade våldet, som har förvärrats av nedstängningsåtgärderna, de svårigheter som många kvinnor i EU har upplevt när det gäller att kombinera distansarbete med omsorgsansvar, det faktum att kvinnor har arbetat i främsta ledet under pandemin (hälso- och sjukvårdpersonal, barn- och äldreomsorg, hushållsarbete och handel...), den ökade utsatthet som kvinnor i utvecklingsländerna har drabbats av...
Strategin utarbetades och offentliggjordes innan folkhälsan drabbades av den kris som covid-19 gav upphov till, och därför kan vi konstatera att den för närvarande är ofullständig och att man borde utvärdera hur krisen har gjort den redan befintliga ojämlikheten mellan kvinnor och män alltmer uppenbar. Den lärdom vi bör dra av denna kris är att vi måste se till att ha verktyg som tryggar jämställdheten i händelse av nya kriser.
Du är Riojas första kvinnliga regionpresident. Vad gör regionregeringen för att främja jämställdheten?
Vi har skapat regionregeringens första jämställdhetsorgan, generaldirektoratet för jämställdhet, som samordnar jämställdhetsåtgärder genom en avdelningsövergripande jämställdhetskommitté, i vilken alla myndigheter som sysslar med jämställdhetsfrämjande åtgärder på olika områden är representerade. Detta ger oss möjlighet att ta itu med särskilda jämställdhetsproblem på sådana områden som landsbygdspolitik, sysselsättning, balans mellan arbete och privatliv och kultur.
Utöver arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i förvaltningens dagliga verksamhet, vilket är av avgörande betydelse, främjar vi en utveckling av regelverket för att göra detta övergripande jämställdhetsorgan till ett permanent inslag i förvaltningen och uppmuntra jämställdhet bland övriga sociala aktörer. Vidare anser vi att det för att främja jämställdhet på regional nivå är ytterst viktigt att öka medvetenheten och sprida information på jämställdhetsområdet – den straffrättsliga aspekten är viktig och nödvändig, men för att verkligen åstadkomma en förändring tror jag att samhället måste ta till sig de ideal och principer som är förknippade med jämställdhet och mångfald.
För att uppnå dessa mål arbetar vi med jämställdhetslagstiftningen och deltar i initiativ som värnar denna princip, t.ex. manifestet ”¿Dónde están ellas?” (”Var är kvinnorna?”), ett initiativ som lanserats av Europaparlamentets förbindelsekontor i Spanien och går ut på att det utarbetas en årlig rapport i vilken man analyserar hur många kvinnor som deltar i offentliga evenemang med mer än en talare, i syfte att förbättra siffrorna år efter år. Mer än 150 institutioner, medieaktörer, företag, organ osv. har redan anslutit sig.
Vad kan Europeiska regionkommittén och andra EU-institutioner göra på EU-nivå?
Nu har man inlett debatten om strategin, som måste antas av rådet och Europaparlamentet. Europeiska regionkommittén bidrar till processen med detta yttrande , men utöver förfarandet för att anta strategin, i vilket vi deltar, kräver vi, de regionala och lokala myndigheterna, att vår roll som viktiga partner i genomförandet av strategin erkänns.
Eftersom vi ansvarar för att förvalta den offentliga politiken är vi uppmärksamma på jämställdhetsdimensionen i arbetet på alla politikområden. I yttrandet riktar vi ett antal uppmaningar till EU-institutionerna och begär att vi involveras på ett strukturerat sätt i EU:s nätverk för förebyggande av könsrelaterat våld och i genomförandet av den informations- och kommunikationskampanj som kommer att lanseras på europeisk nivå för att bekämpa könsstereotyper. Vi efterlyser också en lämplig finansiering av jämställdhetspolitiken med hjälp av de program som planeras i den fleråriga budgetramen.
Endast en mycket liten andel av kommitténs ledamöter är kvinnor, vilket i viss mån återspeglar den låga andelen kvinnliga företrädare på lokal och regional nivå. Även om detta håller på att förändras finns det fortfarande mycket få kvinnor med politiskt ansvar i Europa. Europeiska regionkommittén bör anta en strategi för jämn könsfördelning, såsom vissa av dess politiska partier redan har gjort, för att på så sätt ge en tydlig signal om att saker och ting måste förändras.
Kommittén är också ett utmärkt skyltfönster där vi, de europeiska lokala och regionala myndigheterna, kan presentera och utbyta bästa praxis på jämställdhetsområdet, och vi måste fortsätta att stödja kommitténs roll som ett forum för diskussion och utbyte av erfarenheter så att alla regioner och medborgare kan inspireras av varandra och få kännedom om åtgärder som kan genomföras i våra områden.
Kontaktperson:
Lauri Ouvinen
Tfn +32 473536887
lauri.ouvinen@cor.europa.eu