Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Vi behöver ett paradigmskifte inom vattenförvaltningen  

I denna intervju svarar Piotr Całbecki (PL–EPP), regionpresident i Kujawsko-Pomorskie (Kujavien-Pommern), på fem frågor om vattenförvaltning i samband med covid-19 och den oförminskade globala uppvärmningen. Föredraganden för ReK:s yttrande om Kontroll av ändamålsenligheten i vattenramdirektivet och översvämningsdirektivet efterlyser ett paradigmskifte som sätter cirkularitet och hållbarhet i centrum för vårt sätt att använda naturresurser, i synnerhet vatten. Omröstningen om utkastet till yttrande kommer att hållas vid ENVE-utskottets nästa sammanträde den 8 juni . Antagandet av yttrandet planeras till plenarsessionen den 1–2 juli i samband med en debatt på hög nivå om den europeiska gröna given.

Kan du, i din egenskap av föredragande för vattenramdirektivet, förklara varför denna fråga är viktig för EU och dess regioner och städer? Hur bedömer du genomförandet av direktivet 20 år efter ikraftträdandet och vilka lärdomar kan vi dra?

Vattenramdirektivet har haft mycket positiva effekter. Inte bara genom att förbättra sötvattnets och de kustnära ekosystemens ekologiska status i Europa, utan också genom att öka vårt samhälles miljömedvetenhet. Efter 20 års genomförande har dock nya utmaningar och nya lösningar uppstått. Till de nya utmaningar som vi står inför hör de allt fler symtomen på global uppvärmning och det brådskande behovet av att genomföra den europeiska gröna given och en ny strategi för att främja den cirkulära ekonomin och bioekonomin. Först och främst behöver vi systemlösningar, som kommer att omvandla hotet om torka till möjligheter, till att börja med genom en integrering av vattenramdirektivet och översvämningsdirektivet. Dessutom måste vi sprida innovativa lösningar och utnyttja de möjligheter som ekologisk hydrologi och naturbaserade lösningar erbjuder. Detta är effektiva verktyg, särskilt för att mildra mellanliggande effekter, t.ex. föroreningar från diffusa källor från jordbruk och stadsområden, som genererar cirka 50 % av föroreningarna i vissa avrinningsområden.

Du är regionpresident i Kujawsko-Pomorskie (Kujavien-Pommern). Vattenbrist och torka är också en växande utmaning i Polen. Hur viktigt är det att involvera regionala och lokala myndigheter i vattenförvaltningen?

Kujavien-Pommern är en av de mest diversifierade regionerna i Polen när det gäller vattenresurser. Men vi har också problem som vi måste lösa snarast. Vattennivåerna i floden Wisła har sjunkit dramatiskt på grund av torka under de senaste åren. I den södra delen av vår region har mark på vilken det bedrivs intensivt jordbruk drabbats av vattenbrist, vilket har lett till markerosion, föroreningar från diffusa källor till sjöar och floder samt en långsiktig minskning av hållbarheten. I norra delen av regionen utgör dock stora naturliga skogar och sjöar ett paradis för den biologiska mångfalden. Som regionpresident med universitetsexamen i restaurering av sjöar vet jag mycket väl att de lokala och regionala myndigheterna har en central roll i vattenförvaltningen. Vi är bäst lämpade att identifiera de specifika utmaningar som varje område och samhälle står inför, men vi har också bättre förutsättningar att ta fram skräddarsydda strategier som tar hänsyn till dessa särdrag.

Klimatförändringarna och covid-19-pandemin har stor inverkan på vattenresurserna, vattentjänsterna och vattenförsörjningen runt om i Europa och resten av världen. Vad bör göras för att se till att alla får tillgång till rent vatten av god kvalitet?

Vi måste ändra vår uppfattning om hur vi samspelar med naturen. Vi måste omvandla dagens mekanistiska förhållningssätt där vi ger oss själva tillåtelse att förbruka naturresurserna blint och utan kontroll, inte minst eftersom vi hela tiden lämnar avfall och föroreningar efter oss. Vi måste utvecklas och anamma en ekosystembaserad strategi som sätter cirkularitet i centrum för vårt sätt att använda naturresurser, i synnerhet vatten. Hållbar vattenförvaltning är inte möjligt utan ett ansvarsfullt och inkluderande beslutsfattande som säkerställer tillgång till rent vatten för alla.

Ditt yttrande kommer också att bidra till den nollutsläppsplan för luft, vatten och mark som kommissionen kommer att lägga fram nästa år. Vilket är ditt huvudbudskap i detta sammanhang?

Mitt huvudbudskap är att vi måste ändra vårt förhållande till naturen och följaktligen utarbeta en politik som respekterar miljön. I den antropocena tidsålder som vi lever i, en period där mänsklig verksamhet utövar det dominerande inflytandet på klimatet och miljön, måste vi alla bli ansvariga beslutsfattare. Kommer vi att fortsätta att förstöra naturen och utgöra ett direkt hot mot den mänskliga civilisationen, eller kommer vi att lära oss att förvalta resurserna på ett hållbart sätt? Vi har en utmärkt möjlighet att röra oss mot en cirkulär ekonomi som respekterar miljön, där vatten och andra livsviktiga resurser förbrukas på ett hållbart sätt. Nollutsläppsplanen för luft, vatten och mark är central i denna omställning.

Ditt yttrande gäller utmaningar i samband med översvämningar, vattenföroreningar och miljökonsekvenserna av mänsklig verksamhet. Vilka verktyg behöver de lokala och regionala myndigheterna för att bättre kunna möta dessa utmaningar?

Den mänskliga verksamhetens inverkan på miljön och vattenresurserna i synnerhet har en kumulativ verkan och skapar en ond cirkel. Vi behöver ett nytt paradigm som bygger på vetenskapliga rön och som hjälper de lokala och regionala myndigheterna att göra de bästa politiska valen. För att åstadkomma detta är det viktigt att upprätta ett permanent samarbete mellan lokala och regionala politiker och forskare. Vi är till exempel stolta över vårt samarbete med professor Maciej Zalewski, direktör för det europeiska regionala centrumet för ekologisk hydrologi (European Regional Centre for Ecohydrology, ERCE), det internationella institut vid Polska vetenskapsakademin som är inriktat på att studera samspelet mellan vatten och ekologiska system.

Som ett andra steg behöver vi ytterligare verktyg för att stärka utbildningen om hållbarhet, öka medvetenheten i våra samhällen och utveckla kunskap och värderingar som leder till mer hållbara levnadsvanor. Den digitala världen ger medborgarna enorma möjligheter att direkt delta i detta arbete. En mobilapp som nyligen utvecklats inom ramen för projektet AMBER (Adaptive Management of Barriers in European Rivers) är ett bra exempel, eftersom den också omfattar ett ”medborgarforskningsprogram” som syftar till att involvera myndigheter, icke-statliga organisationer och allmänheten i insamlingen och spridningen av data. I dag erbjuder den europeiska gröna given nya möjligheter, eftersom den ger en sammanhängande vision som bygger på en solid tvärvetenskaplig ram. Det är därför som jag ser ljust på framtiden.

Bakgrund:

Utkastet till yttrande om Kontroll av vattenramdirektivets och översvämningsdirektivets ändamålsenlighet , som utarbetats av föredraganden Piotr Całbecki (PL–EPP), finns på 23 EU-språk och kommer att bli föremål för omröstning vid nästa sammanträde i ENVE-utskottet den 8 juni. Sammanträdeshandlingarna kan laddas ned här .

En tredjedel av marken i EU är utsatt för vattenstress. Vattenbrist är ett problem i många medlemsstater. Samtidigt som klimatförändringarna leder till oförutsägbara vädermönster kan man förvänta sig ökad torka och brister i sötvattenresursernas kvantitet och kvalitet. ReK:s pressmeddelande av den 11 december 2018 om återanvändning av vatten för jordbruket och bevarande av våra städers grönområden.

Pressansvarig:

David Crous

Tfn +32 470881037

david.crous@cor.europa.eu