Städerna och regionerna vill delta fullt ut i styrningen och genomförandet av EU:s forsknings- och innovationspolitik. Framför allt kan inrättandet av nav för det europeiska forskningsområdet (ERAHubs) utgöra ett viktigt instrument för att uppnå EU:s mål om grön, digital, social och ekonomisk omställning. Det betonar Europeiska regionkommittén (ReK) i ett yttrande som utarbetats av Christophe Clergeau (FR–PES), ledamot av regionfullmäktige i Pays-de-la-Loire.
I september 2020 antog kommissionen ett meddelande som syftar till att blåsa nytt liv i det europeiska forskningsområdet genom att fastställa en ny vision, tydliga mål och särskilda åtgärder. Trots de inslag som ger ett bättre erkännande av de regionala innovationsekosystemen beklagar Europeiska regionkommittén att styrningen av det europeiska forskningsområdet förblir koncentrerad kring kommissionen och medlemsstaterna och att det i alltför stor utsträckning utgör en förlängning av programmet Horisont Europa i stället för att gå mot ett ”europeiskt utbildnings- och forskningsområde”.
Kommittén efterlyser därför en övergripande strategi som är nära kopplad till regionalpolitiken och som omfattar ett brett spektrum av berörda parter – den akademiska världen, näringslivet, de olika nivåerna inom den offentliga sektorn, medborgarna och det civila samhället – och betonar behovet av att fullt ut erkänna den roll som smart specialisering och dess kollektiva och entreprenörsmässiga process har som en av hörnstenarna för de europeiska prestationerna inom forskning och innovation.
Föredraganden Christophe Clergeau sade att ” ett mål för det europeiska forskningsområdet, vid sidan av excellens, bör vara tillgången till högkvalitativ vetenskap i EU:s alla städer och regioner, som kan mobiliseras för att stimulera innovation och hjälpa samhället och företagen att möta utmaningarna kopplade till målen för hållbar utveckling och hantera aktuella kriser. ERAHubs är ett optimalt instrument för att fullt ut erkänna fördelarna med en platsbaserad strategi för vetenskap och innovation. Denna strategi är än mer nödvändig mot bakgrund av de rådande kriserna, deras inverkan på de mest sårbara och drabbade områdena samt fragmenteringen av det europeiska forskningsområdet ”.
I sitt anförande vid ReK:s plenarsession i dag betonade Mariya Gabriel , kommissionsledamot med ansvar för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor, att ”regionerna och städerna kommer att spela en avgörande roll när det gäller att stärka det europeiska forskningsområdet, bidra till återhämtningen och öka Europas motståndskraft. Tack vare vår och Europeiska regionkommitténs gemensamma handlingsplan kommer vi att ge forskare, entreprenörer och det civila samhället möjlighet att konsolidera sina regionala forsknings- och innovationsekosystem och bli en del av ett alleuropeiskt spetskompetensnätverk”.
Europaparlamentsledamoten Dan Nica (RO–S&D) sade: ”EU är visserligen ledande inom forskning och innovation samt internationellt vetenskapssamarbete, men släpar efter vad gäller att omsätta forskningsresultaten i disruptiv innovation och att mobilisera forskningskapaciteten och den tekniska kapaciteten i mindre utvecklade regioner. Man bör lägga större tonvikt vid förhållandet mellan forskning och näringsliv, tillgången till högkvalitativ vetenskap i alla EU:s städer och regioner och deras roll i processen för gemensamt skapande. Jag hoppas att ’ERAHubs’ kommer att ge större erkännande åt regionala ekosystem och innovationsnav och även främja mindre utvecklade regioner.”
Europeiska regionkommittén skulle vilja att åtminstone 50–100 platser i Europa erkänns som ERAHubs, även framväxande ekosystem i mer missgynnade regioner. De bör erkännas som viktiga stödpunkter för uppnåendet av EU:s mål och få direkt stöd av EU, även ekonomiskt.
Christophe Clergeau betonar att nätverket av ERAHubs skulle kunna bli en utmärkt ram för framväxten av kollektiva forsknings- och innovationsprojekt som kombinerar flera regionala ekosystem och innovationsnav i en nedifrån och upp-strategi. Han beklagar också fragmenteringen av det europeiska forskningsområdet med stora skillnader mellan länder och regioner, såsom framgår av den senaste lägesrapporten om det europeiska forskningsområdet och den regionala resultattavlan för innovation .
Kommittén befarar att covid-19-krisen kommer att leda till att investeringarna i forskning och innovation kollapsar i de mest sårbara och drabbade områdena, och efterlyser därför starkare stöd från återhämtningsplanen Next Generation EU och den nya budgetramen till högre utbildning, forskning och innovation till gagn för målen för det europeiska forskningsområdet. React EU -programmet och Fonden för en rättvis omställning bör också mobiliseras i överensstämmelse med de operativa program som antagits av regionerna och deras strategier för smart specialisering.
Mer information
Forsknings- och innovationspolitiken intar en särskild plats i den gemensamma handlingsplan som antogs i november 2020 med kommissionsledamot Mariya Gabriels avdelningar (GD Forskning och innovation, GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur samt gemensamma forskningscentrumet) med sikte på ökat samarbete och politiskt utbyte mellan kommissionen och ReK. I synnerhet kommer det strategiska samarbetet inom plattformen för kunskapsutbyte (KEP) att inriktas på det förnyade europeiska forskningsområdet. Åtgärderna inom KEP 2.0 kommer att föra det europeiska forskningsområdets koncept närmare befolkningen som helhet och ge regionala/lokala aktörer möjlighet att främja sin relevanta forsknings- och innovationsverksamhet.
Kontaktperson:
Lauri Ouvinen
Tfn 32 473536887
lauri.ouvinen@cor.europa.eu