Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Det är dags att utrota energifattigdomen i Europa  
De lokala myndigheterna uppmanar kommissionen att föreslå konkreta mål för att minska energifattigdomen fram till 2030 och utrota den till 2050

Energifattigdom är en stor samhällsutmaning med direkt påverkan på hälsan som drabbar cirka 54 miljoner européer ( kommissionen ). Höga energipriser, låg inkomst och dåligt isolerade, fuktiga och ohälsosamma hem leder till ökad energifattigdom. Elpriserna har stigit markant i de flesta länder under det senaste årtiondet, vilket i kombination med den ekonomiska och finansiella krisen och låg energiprestanda i Europas byggnadsbestånd har lett till ökad oro för energifattigdom i Europa.

Cirka 11 % av EU:s befolkning – 54 miljoner européer – är drabbade av energifattigdom. Trots det identifierar eller kvantifierar de flesta EU-länder fortfarande inte sårbara energikonsumenter och tar heller inte itu med energifattigdom på ett lämpligt sätt.

Europeiska regionkommittén är mycket oroad över energifattigdomen och har därför enhälligt antagit yttrandet ”Flernivåstyre och sektorsövergripande samarbete för att bekämpa energifattigdom” . Det innehåller en rad förslag, till exempel att ytterligare utveckla den europeiska definitionen av energifattigdom, riktade investeringar inom energieffektivitet, en översyn av den inre marknaden som tillhandahåller låga energipriser för hushåll och tidsbegränsade mål för att få slut på energifattigdomen.

Föredragande Kata Tüttő (HU–PES) , ledamot, stadsdelsfullmäktige, Budapests tolfte distrikt, sade: ”I dag lever över 50 miljoner européer i energifattigdom och tvingas välja mellan mat eller värme. Detta får allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välmående och vi vet att kvinnor drabbas särskilt hårt. Rätten till ren energi till överkomligt pris, som också är en del av de 17 målen för hållbar utveckling, bör garanteras för alla EU-medborgare. Genom att främja investeringar i energieffektivitet för att renovera Europas byggnadsbestånd och genom inrättandet av särskilda system för socialt skydd och en välfungerande och konkurrenskraftig inre marknad som tillhandahåller låga energipriser för konsumenter, kommer EU att ge direkta fördelar och visa sitt mervärde för medborgarna. En rättvis energi- och klimatomställning som inte lämnar någon på efterkälken måste börja med en utrotning av energifattigdomen.”

Ledamöterna är eniga om att man inte kan överlåta åt marknaden att själv reglera de grundläggande energipriserna för hushållskonsumenter. För att begränsa alltför höga energikostnader uppmanar städerna och regionerna EU att inrätta ett rättsligt ramverk som ger medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna rätt verktyg för att kunna säkerställa energi till överkomligt pris för alla. ReK upprepar även Europaparlamentets uppmaning till Europeiska kommissionen att ge ytterligare vägledning om när medlemsstater tillåts ingripa på marknaden för att undvika att ett betydande antal hushåll drabbas av energifattigdom.

De lokala ledarna föreslår ett moratorium för avslutande eller tillfälligt upphävande av grundläggande energitjänster för medborgare som inte kan betala.

Städerna och regionerna uppmanar medlemsstaterna att införliva det uppdaterade direktivet om byggnaders energiprestanda (”byggnadsdirektivet”) i nationell rätt senast i mars 2020. Det nya byggnadsdirektivet trädde i kraft den 9 juli 2018. Det omfattar åtgärder som kommer att påskynda renoveringen av byggnader för omställning till mer energieffektiva system och öka nya byggnaders energiprestanda.

Ledamöterna upprepar dock att det nya byggnadsdirektivet bör kompletteras med ytterligare mål och investeringar för att renovera Europas byggnadsbestånd eftersom insatserna för att utrota energifattigdom annars vore otillräckliga.

Tillräcklig uppvärmning, kylning och belysning och energi för elapparater är grundläggande tjänster som behövs för att säkerställa en skälig levnadsstandard och människors hälsa. Energifattigdom uppstår när ett hushåll lider brist på tillräckliga energitjänster i hemmet ( kommissionen ).

De lokala ledarna vill att livslängden för observationsgruppen för energifattigdom förlängs så att den kan fortsätta att samla in och utvärdera uppgifter, eftersom dessa är ett viktigt bidrag till förbättringen av systemen för att utrota energifattigdomen. Ledamöterna påminner om att två tredjedelar av medlemsstaterna ännu inte följer utvecklingen av energifattigdom med hjälp av kvantitativa mätmetoder.

Information till redaktörer:

Energifattigdom definieras som ”en situation där ett hushåll eller en enskild individ inte har möjlighet att erhålla de grundläggande energitjänster (uppvärmning, kylning, belysning, mobilitet och el) som säkerställer en rimlig levnadsstandard, på grund av en kombination av låga inkomster, höga energikostnader och dålig energieffektivitet i bostaden” (definition enligt borgmästaravtalet för klimat och energi). I borgmästaravtalet för klimat och energi har energifattigdom införts som den tredje pelaren, vilket har stor betydelse för att fokus ska behållas på denna fråga fram till 2030.

Närmare 11 % av EU:s befolkning kan vara drabbade av energifattigdom. Läs hela studien här.

För landspecifik information läs rapporten ”Energifattigdom i Europeiska unionen” av Europeiska energinätverket (2019).

Energifattigdom är en särskild form av fattigdom som är kopplad till en rad negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående – luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och psykiska problem som förvärras av låga temperaturer och stress kopplad till oöverkomliga energiräkningar, samt underprestationer i skolan av drabbade barn. Energifattigdomen har i själva verket en indirekt effekt på många politikområden – bl.a. hälsa, miljö och produktivitet. Åtgärder mot energifattigdomen kan ge många fördelar, till exempel lägre statliga utgifter för hälso- och sjukvård, minskade luftföroreningar och koldioxidutsläpp, högre komfort och större välbefinnande, förbättrade hushållsbudgetar och ökad ekonomisk aktivitet ( kommissionen ).

I åtgärdspaketet ”Ren energi för alla i EU” föreslår kommissionen en rad åtgärder för att ta itu med energifattigdomen genom energieffektivitet, försörjningsskydd och en bättre definition och övervakning av frågan på nationell nivå genom de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. EU-regelverket för energifattigdom genomgår därför flera förändringar. Energifattigdom nämns i det nya direktivet om energieffektivitet ((EU) 2018/2002), det nya direktivet om byggnaders energiprestanda ((EU) 2018/844) och förordningen om styrning ((EU) 2018/1999)). Även i eldirektivet (2009/72/EG) hänvisas det till energifattigdom, och dess reviderade version var resultatet av en politisk överenskommelse i december 2018. (Läs mer här) .

Enligt EU:s observationsgrupp för energifattigdom är de huvudsakliga indikatorerna för att identifiera energifattigdom ”låg total energiförbrukning” , ”försenade betalningar av räkningar” , ”en stor del av inkomsten går till energiförbrukning” och ”oförmåga att hålla hemmet tillräckligt varmt” .

Elpriserna för hushållskonsumenter har gått upp konstant de senaste tolv åren. Den genomsnittliga kostnaden per kilowattimme i EU-28 har ökat från 0,18 euro våren 2007 till 0,21 euro hösten 2018 (Eurostat), men med mycket stora skillnader mellan olika medlemsstater.

Danmark (0,31 euro), Tyskland (0,30 euro), Belgien  (0,29 euro), Irland (0,25 euro) och Spanien (0,24 euro) är de fem länder där kilowatttimmen kostar mest inklusive skatter och avgifter. De länder där kilowattimmen kostar minst är Bulgarien (0,10 euro), Litauen (0,10 euro), Ungern (0,11 euro), Rumänien (0,13 euro), Malta (0,13 euro) och Polen (0,13 euro) (Eurostat) .

En av de huvudsakliga indikatorerna på energifattigdom är ”försenade betalningar av räkningar” som visar andelen hushåll som inte kan betala hushållsräkningarna i tid (värme, el, gas, vatten och så vidare) på grund av ekonomiska svårigheter. I EU-28 har genomsnittet för sådana situationer minskat från 9 till 7 % från 2010 till 2017, men skillnaderna är fortfarande extremt stora. År 2017 uppgav så många som 38 % av grekerna , 30 % av bulgarerna och 21 % av kroaterna att de betalat sina energiräkningar för sent på grund av ekonomiska begränsningar. Följande länder ligger alla över EU:s genomsnitt på 7 %: 16 % i Rumänien , 14,3 % i Slovenien , 13,9 % i Ungern , 13,7 % i  Cypern , 11,9 % i Lettland , 8,5 % i Polen och 7,4 % i Spanien . (Eurostat) .

Direktivet om byggnaders energiprestanda Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.

Kontaktperson: David Crous | tfn +32 470881037 | david.crous@cor.europa.eu