Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
”Renoveringsvågen” kommer att spela en nyckelroll för Europas ekonomiska och sociala återhämtning  

I denna intervju svarar Enrico Rossi (IT–PES), ledamot av kommunfullmäktige i Signa (Florens) och tidigare regionpresident i Toscana (2010–2020), på sex frågor om sitt yttrande om EU-initiativet ”renoveringsvågen”, som Europeiska regionkommittén antog i mars. Renoveringsvågen, som kommissionen lanserade den 14 oktober 2020 , syftar till att förbättra energiprestandan i unionens byggnadsbestånd och utgör en milstolpe i färdplanen för den europeiska gröna given . Eftersom byggnader står för 40 % av Europas energiförbrukning och 36 % av växthusgasutsläppen är renovering av byggnader avgörande för att EU ska kunna uppnå klimatneutralitet senast 2050. Genom Enrico Rossis yttrande efterlyser städerna och regionerna en översyn av systemen för statligt stöd, flexiblare budgetregler för att maximera investeringar och renoveringar, lokala och regionala mål för renovering av byggnader samt integrering av förnybara energikällor i renoveringsprojekt. ReK och kommissionen har just undertecknat en handlingsplan för att skynda på renoveringen av EU:s byggnadsbestånd och se till att dess koldioxidutsläpp minskar i snabbare takt.

Enrico Rossi, du började arbeta med renoveringsvågen för flera månader sedan, till och med innan kommissionen offentliggjorde dokumentet, eftersom du var medveten om dess betydelse. Varför anser du att denna strategi är viktig för Europas städer och regioner 2021?

Jag ser renoveringsvågen som en grundpelare för en framgångsrik europeisk grön giv och för en stark ekonomisk och social återhämtning i Europa. Städerna och regionerna måste ägna stor uppmärksamhet åt denna strategi av två skäl.

Det första är utan tvekan klimatet. I Europa står byggnaderna i dag för 40 % av energiförbrukningen och 36 % av växthusgasutsläppen. Det är uppenbart att det för att uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050 krävs en verklig revolution inom stadsplanering och arkitektur, som redan vid utformningen av projekt är inriktad på en ”grön” och hållbar omställning i våra regioner, bland annat genom att främja och uppmuntra återanvändning av material.

Det andra skälet är en ekonomisk återhämtning som syftar till att bekämpa ojämlikhet. Renoveringsvågen utgör ett tillfälle att starta om ekonomins motorer, skapa arbetstillfällen och förnya våra stadsmiljöer. Det uppskattas att dess genomförande skulle kunna innebära ca fyra miljoner nya arbetstillfällen. Samtidigt är strategin ett idealiskt verktyg för investeringar i subventionerat boende och offentliga byggnader, från sjukhus till skolor, dvs. ekonomisk utveckling, energimässig hållbarhet och stärkt social sammanhållning och solidaritet.

Renoveringsvågen betraktas som ett perfekt exempel på ”grön” återhämtning, där de klimatrelaterade valen möter behovet av att stimulera de lokala ekonomierna: vilka är förutsättningarna för att denna potential ska kunna förverkligas?

De resurser som står till EU:s förfogande under de kommande åren är exceptionella om vi räknar med den fleråriga budgetramen 2021–2027 och Next Generation EU , även kallad återhämtningsplanen. Tillsammans uppgår de till cirka 1 800 miljarder euro. Men om vi fullt ut ska kunna utnyttja denna enorma tillgång till resurser och de möjligheter som uppstår i samband med renoveringsvågen måste den lokala och regionala nivån involveras i planeringen och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

Vi anser att flernivåstyre är en oerhört viktig faktor, även när det gäller finansiering. I synnerhet skulle ett instrument för tekniskt bistånd, som är tillgängligt för alla regionala och lokala myndigheter för att genomföra strategin, och flexiblare budgetregler för förvaltningarna vara till stor nytta. Jag tänker på den decentraliserade modellen för Europeiska investeringsbankens (EIB) Elena -mekanism (European Local ENergy Assistance) och större synergier mellan EIB och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa för att göra det möjligt att gå från god praxis till storskaliga investeringar. EIB måste bli en klimatbank för EU och göra finansieringen mer tillgänglig, bland annat genom decentraliseringsarrangemang på lokal och regional nivå, eventuellt i enlighet med modellen med regionala enda kontaktpunkter eller tillfälliga kontor för specifika projekt.

När man talar om renoveringsvågen tänker man främst på byggnader, men i ditt yttrande talas också mycket om stadsdelar och hela städer. Varför anser du att denna dimension är så viktig?

Hittills har energieffektivitetsstrategierna varit inriktade på de enskilda byggnaderna, eller till och med de enskilda lägenheterna. Men tack vare renoveringsvågen har vi möjlighet att ändra insatsernas omfattning. För att denna strategi verkligen ska fungera måste den kunna ge upphov till en grön våg i hela stadsdelar. Därför välkomnar vi kommissionens meddelande, där man framhåller vikten av en områdes- och energigemenskapsbaserad strategi.

Vi har en utomordentlig möjlighet att främja stadsförnyelse genom att verka för ”nollkonsumtion” av ny mark och en allt större användning av naturbaserade lösningar, inom ramen för en ambitiös strategi för den cirkulära ekonomin.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lanserade nyligen ett initiativ kallat ” Ett nytt europeiskt Bauhaus ”. Vilka är kopplingarna mellan detta initiativ och renoveringsvågen?

Idén om ett nytt europeiskt Bauhaus är mycket intressant, och kan ge stadsförnyelsen en själ samt ge upphov till ett radikalt nytänkande beträffande våra stadsdelar, förorter och historiska centrum. Jag tror att dialogen mellan det nya europeiska Bauhaus och renoveringsvågen kan handla om några av de punkter som nämns ovan: en områdes- och energigemenskapsbaserad strategi samt deltagande av den lokala och regionala nivån och medborgarna. Vi kan utnyttja den kreativa potentialen hos de bästa hjärnorna i det europeiska samhället genom att göra den tillgänglig för den stora omvandling som den europeiska gröna given syftar till att uppnå.

I yttrandet efterlyser du ett förstärkt samarbete om renoveringsvågen mellan Europeiska regionkommittén och övriga EU-institutioner, först och främst kommissionen. Vad kan ReK göra för att främja och stödja genomförandet av renoveringsvågen?

Kommitténs uppdrag är att ge regionerna, även de mer landsbygdsbetonade och avlägset belägna regionerna, möjlighet att göra sin röst hörd i EU:s besluts- och lagstiftningsprocess. Renoveringsvågen har väckt intresse framför allt hos kommissionen, som inser att de lokala och regionala myndigheterna är en oumbärlig förvaltningsnivå för genomförandet av strategin. De båda institutionerna har just undertecknat en handlingsplan för fördjupat samarbete för att påskynda genomförandet av politiken för den gröna given och skapa förutsättningar i fråga om politisk vilja, teknisk kapacitet och förmåga att utnyttja EU-medel och nationella medel. Handlingsplanen syftar också till att se till att ny lagstiftning kan genomföras snabbt genom att man i förväg arbetar med potentiella hinder och begränsningar i övergången från EU-nivå till nationell, regional och lokal nivå, men även till att dra största möjliga nytta av gräsrotsinitiativ, främja synergier mellan olika förvaltningsnivåer och stärka förbindelserna mellan medborgarna.

Du betonar att strategin för renoveringsvågen måste bygga inte bara på den europeiska gröna given utan även på den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Hur viktig är den sociala dimensionen i denna urbana revolution?

Den sociala dimensionen är grundläggande. Kampen mot klimatkrisen måste vara en kamp mot ojämlikhet och för social rättvisa. Vi får inte lämna någon på efterkälken. 17 % av européerna lever i trångboddhet och 34 miljoner medborgare lever i energifattigdom. Renoveringsvågen bör bidra till att förverkliga alla människors rätt till hälsosamma bostäder till överkomliga priser, i enlighet med den 19:e principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter . Det är till exempel nödvändigt att stävja fenomenet med avhysning från bostäder under förevändning att dessa ska renoveras, som tvingar många människor att lämna sina hem eftersom de inte klarar av de hyreshöjningar som beror på att ägaren vill renovera bostaden.

Det handlar också om svårigheterna för många av våra företag att hantera de utmaningar som förändringarna innebär och behovet av att skydda vår arbetskraft genom att främja möjligheter till socialt hållbar omskolning. Hela byggsektorn måste få hjälp att överbrygga klyftan i fråga om kunskap, färdigheter och teknik och underlätta etableringen av innovativa nya företag.

Kontakt:

PresseCdr@cor.europa.eu

Share: