Öar, landsbygdsområden, gränsregioner och bergsregioner behöver skräddarsydda åtgärder för att förbli attraktiva, ta itu med ojämlikheter och på så sätt motverka sina geografiska nackdelar. Det konstaterar Europeiska regionkommittén (ReK) ett yttrande som utarbetats av ordföranden för Korsikas regionfullmäktige.

Regioner med permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, t.ex. regioner med mycket låg befolkningstäthet, öar, gränsregioner och bergsregioner, landsbygdsområden och regioner som genomgår en industriell omställning, utgör den allra största delen av den europeiska landmassan. Bergsområden utgör till exempel 29 % av EU:s yta, och öarna är hem för mer än 20,5 miljoner invånare (4,6 % av EU:s befolkning). På grund av sina särdrag är alla dessa regioner särskilt sårbara och utsatta för ökande sociala och ekonomiska klyftor, vilket Europeiska unionen bör ägna särskild uppmärksamhet åt i enlighet med grundfördragen.

Europeiska regionkommitténs ordförande, Vasco Alves Cordeiro, noterade: ”Den åttonde sammanhållningsrapporten visar att klyftorna i Europa ökar, och att områden med permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar särskilt påverkas av dem. Sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela när det gäller att främja en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i Europa som inte lämnar något område på efterkälken. All EU-politik med en territoriell dimension måste utformas med respekt för principen om att inte orsaka skada.”

Föredraganden för det yttrande som antogs vid plenarsessionen den 1 december, Marie-Antoinette Maupertuis (FR–EA), ordförande för regionfullmäktige i Korsika, framhöll: ”Om Europeiska unionen inte tar hänsyn till begränsningarna i områden som öar, bergsområden och landsbygdsområden respekterar den inte sina grundfördrag. Dessa områdens geografiska förhållanden medför merkostnader för tjänster som transport, energi och digital konnektivitet, vilket måste beaktas så att man inte spär på skillnaderna mellan regionerna. Kommittén uppmanar därför till att dessa regioners behov måste beaktas när man utarbetar EU-politik på olika områden som rymmer territoriella aspekter, vid sidan av sammanhållningspolitiken.”

Under debatten sade Younous Omarjee, ordförande för Europaparlamentets utskott för regional utveckling, följande: ”Artikel 174 i EU-fördraget syftar just till att uppnå sammanhållningspolitikens mål, såsom att genomföra solidaritetsprincipen som syftar till att uppnå jämlikhet mellan alla europeiska regioner. Mycket återstår att göra, och de principer som fastställs i artikel 174 måste fortsätta att främjas och bekräftas, precis som Europeiska regionkommittén gör, för att ompröva sammanhållningspolitikens framtid.”

ReK påpekade att EU:s nuvarande insatser för att främja sammanhållningen på kontinenten – såsom den territoriella agendan 2030 och den nya långsiktiga visionen för landsbygdsområdena – kanske inte kommer att vara tillräckliga. En växande klyfta mellan stad och landsbygd, liksom tillbakagången i industrialiserade områden, är också särskilt oroande eftersom den – vilket antyds i yttrandet – bidrar till politisk polarisering, underblåser en känsla bland medborgarna av att deras demokratiska rättigheter inskränks och ytterligare urholkar människors förtroende för nationella institutioner och EU-institutioner.

De lokala ledarna uppmanar därför EU-institutionerna att göra territoriella konsekvensbedömningar till ett centralt inslag i EU:s beslutsfattande, särskilt inom politikområden som transport, energi, den inre marknaden och konkurrens, samt vid genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplaner som antagits för att påskynda återhämtningen efter covid-19-pandemin. Ett sådant tillvägagångssätt skulle, menar ReK, på ett bättre sätt ta itu med ojämlikheter och främja ekonomisk sammanhållning i Europa, med respekt för den princip om att ”inte orsaka skada för sammanhållningen” som nyligen föreslogs av kommissionen.

ReK uppmuntrar också medlemsstaterna att inrätta gemensamma kontaktpunkter på regional eller lokal nivå för EU:s sammanhållningspolitiska fonder, så att områden med geografiska och demografiska nackdelar, varav många lider brist på arbetskraft inom både den offentliga och den privata sektorn, ges en bättre insikt i hur medlen fungerar och hur de får tillgång till dem.

Bakgrund:

Den 30 november, dagen före antagandet vid ReK:s plenarsession, lade föredraganden Marie-Antoinette Maupertuis fram sitt yttrande för ledamöterna i Europaparlamentets utskott för regional utveckling. En videoinspelning från mötet finns här.

Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör EU, för att ”minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer”, ta ”särskild hänsyn” till ”dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner”.

‎Den åttonde sammanhållningsrapporten offentliggjordes i februari av Europeiska kommissionen. Den visar både positiva och negativa tendenser i EU:s regioner, städer och landsbygdsområden: mindre utvecklade regioner har kommit ikapp, men många övergångsregioner har fastnat i en utvecklingsfälla. Rapporten visar på att klyftorna ökar, särskilt inom medlemsstaterna, och att de påverkar områden med strukturella geografiska nackdelar oproportionerligt. ReK antog sin ståndpunkt om den åttonde sammanhållningsrapporten i oktober.

Tillsammans med de ledande europeiska sammanslutningarna av kommuner och regioner är ReK en av grundarna av #CohesionAlliance, vars syfte är att bekräfta sammanhållning som ett grundläggande värde för EU och ett centralt mål för unionens alla politikområden och investeringar. Mer information finns här.

Kontaktpersoner:

Monica Tiberi – ordförandens talesperson

Tfn +32 479 51 74 43

monica.tiberi@cor.europa.eu

Matteo Miglietta

Tfn +32 470 89 53 82

matteo.miglietta@cor.europa.eu