Att dra lärdom av de åtstramningar som följde på den senaste krisen innebär att ändra EU:s nuvarande regler för ekonomisk styrning och främja offentliga investeringar

Städernas och regionernas välbehövliga deltagande i utformningen av den europeiska återhämtningen efter covid-19-krisen, samt i utformningen av ett nytt europeiskt system för ekonomisk styrning, stod i centrum för det första sammanträdet i utskottet för ekonomisk politik (ECON) efter sommaruppehållet.

ECON-utskottets medlemmar höll en inledande debatt om faciliteten för återhämtning och resiliens , det instrument på 672,5 miljarder euro (312,5 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder euro i lån) som utformats för att hjälpa EU-länderna att genomföra reformer och investera i EU:s gemensamma prioriteringar. Faciliteten är det största finansieringsverktyget i återhämtningsinstrumentet Next Generation EU på 750 miljarder euro, även kallat EU:s återhämtningsplan .

Christophe Rouillon (FR–PES) , borgmästare i Coulaines, är huvudföredragande för yttrandet ” EU:s återhämtningsplan: faciliteten för återhämtning och resiliens samt instrumentet för tekniskt stöd ”, som kommer att antas vid plenarsessionen i oktober 2020. Han sade att ”återhämtningsplanen på 750 miljarder euro måste både ge oss möjlighet att ta oss ur covid-19-krisen och ge den europeiska utvecklingsmodellen en ny riktning. Som institutionella företrädare för städer och regioner beklagar vi att styrningen är alltför centraliserad på nationell nivå och att ambitionerna när det gäller hållbar utveckling är otillräckliga. När det gäller de sammanhållningspolitiska strukturfonderna måste vi undvika dubbelarbete och att ta från den ena för att ge till den andra. Återhämtningsfonden, kallad faciliteten för återhämtning och resiliens, kan utgöra ett verkligt kvalitativt språng för att öka den europeiska investeringskapaciteten, men det kommer inte att ske utan de europeiska städernas och regionernas deltagande.”

Sammanträdet, som ägde rum helt på distans, ägnades också åt de texter som utarbetats av två företrädare för Vallonska regeringen. ECON-utskottets medlemmar röstade om utkastet till yttrande ” Översyn av den ekonomiska styrningen ”, som utarbetats av Vallonska regeringens ministerpresident Elio Di Rupo (BE–PES) , och höll en diskussion om utkastet till yttrande ” Översyn av handelspolitiken ”, som utarbetats av vice ministerpresidenten och ekonomi- och handelsministern Willy Borsus (BE–Renew Europe) . Det sistnämnda yttrandet ska antas av ECON-utskottet den 19 november.

Elio Di Rupo (BE–PES) sade att ”det tillfälliga upphävandet av stabilitets- och tillväxtpaktens mekanismer under covid-19-pandemin ger medlemsstaterna och de lokala myndigheterna möjlighet att tillgodose medborgarnas och företagens behov. Reglerna för ekonomisk styrning måste dock ses över i grunden för att leva upp till ambitionerna om ett Europa som uppfyller medborgarnas förväntningar och för att omlokalisera viktiga strategiska företag (hälsa, livsmedel osv.). Jag förväntar mig att kommissionen föreslår en ambitiös text för ett motståndskraftigt, digitalt och hållbart Europa.”

Europaparlamentets föredragande för översynen av den ekonomiska styrningen, Margarida Marques (PT–PES) , deltog i debatten. På grund av covid-19-åtgärderna kommer omröstningen om texten att slutföras helt på distans torsdagen den 1 oktober. Yttrandet ska antas vid ReK:s plenarsession den 9–10 december 2020.

Den 28 juli hade Elio Di Rupo och Christophe Rouillon ett virtuellt möte med Paolo Gentiloni , kommissionsledamot med ansvar för ekonomi. Båda betonade vikten av att sätta de lokala och regionala samhällena i centrum för alla nationella återhämtningsplaner.

Tidigare, den 2 juli, hade ReK:s ordförande, Apostolos Tzitzikostas , träffat kommissionsledamot Gentiloni för att diskutera hur man på bästa sätt kan involvera regionerna och städerna i styrningen av Next  Generation EU.

Kommissionsledamot Gentiloni kommer att närvara vid ReK:s plenarsession i oktober för en debatt om resiliens och återhämtning.

Medlemmar diskuterade också med Fabian Zuleeg, vd för den oberoende tankesmedjan European Policy Centre, om utvecklingen i de framtida ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan EU och Förenade kungariket samt om brexitjusteringsreserven. Detta nya särskilda instrument syftar till att motverka oförutsedda och negativa konsekvenser i de medlemsstater och sektorer som drabbas hårdast av Förenade kungarikets utträde ur EU. Enligt slutsatserna från Europeiska rådets extra möte den 17–21 juli 2020 kommer brexitjusteringsreserven att ges en budget på 5 miljarder euro för 2021–2027.

ECON-utskottet utsåg Isolde Ries (DE–PES) , första vice talman i Saarlands delstatsparlament, till föredragande för ”Handlingsplanen för råvaror av avgörande betydelse”. Kommissionen lade fram handlingsplanen den 3 september.

Effekterna av covid-19 i EU:s regioner och de utmaningar som de lokala och regionala myndigheterna ställs inför på grund av pandemin kommer att vara ämnet för den första årliga regionala och lokala barometern , som Europeiska regionkommitténs ordförande Apostolos Tzitzikostas , regionpresident i Mellersta Makedonien, kommer att presentera i ett tal vid ReK:s plenarsession den 12 oktober. Barometern bygger på specialbeställda studier och annan forskning för att tillhandahålla en detaljerad bedömning av krisen och några av de största politiska frågor som den väckt.

Sammanträdesdokument

Klicka här för att anmäla dig till Europeiska veckan för regioner och städer 2020

Kontaktperson:

Matteo Miglietta

Tfn +32 22822440

Mobil +32 470895382

matteo.miglietta@cor.europa.eu