Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Regionerna ger förslag på hur EU:s sammanhållningspolitik 2021–2027 bättre kan tillgodose medborgarnas behov  

För att minska skillnaderna och skapa fler möjligheter för alla EU-medborgare vill Europeiska regionkommittén (ReK) att sammanhållningspolitiken ska bli enklare och mer flexibel och inte utnyttjas som ett straff eller incitament för att uppnå andra mål än hållbar utveckling för alla. Förslag på förbättringar och lagstiftningsändringar till kommissionens förslag om sammanhållningspolitiken 2021–2027 finns i de fyra yttranden som de lokala och regionala ledarna antog vid ReK:s plenarsession den 5 december.

Sammanhållningspolitiken, till ett värde av 365 miljarder euro fram till 2020, är och kommer under det kommande årtiondet att förbli EU:s viktigaste instrument för att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, involvera lokala aktörer i gemensamma tillväxtstrategier och synliggöra unionens insatser i alla samhällen. De lokala ledarna bekräftade i dag sitt motstånd mot den nedskärning på 10 % som kommissionen föreslagit och lade fram specifika förslag på hur politiken kan bli mer ändamålsenlig.

De förslag som läggs fram i dag kommer att modernisera, förenkla och förbättra sammanhållningspolitiken, och de visar på EU:s regioners och städers åtagande att stärka denna politik så att den är redo för framtiden. Vi behöver mer flexibilitet och delad förvaltning så att fonderna genomförs gemensamt av alla myndighetsnivåer, för att se till att EU har den inverkan som våra medborgare förväntar sig. På så sätt kan sammanhållningspolitiken ta sig an de utmaningar som Europa står inför, både i dag och i morgon ”, framhöll ordförande Karl-Heinz Lambertz (BE–PES).

EU:s kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik, Corina Crețu , tillade: ” Europeiska regionkommitténs värdefulla arbete om sammanhållningspolitikens framtid har bidragit till att sätta takten för förhandlingarna. Jag välkomnar deras konstruktiva synsätt när det gäller kommissionens förslag, särskilt deras stöd för en stark partnerskapsprincip, för lokal utveckling och för partnerskapsöverenskommelser i alla medlemsstater. I debatten om Europeiska unionens framtid har kommittén från allra första början varit en av de mest högröstade förespråkarna för sammanhållningspolitiken, vilket framgår av dess avgörande bidrag till sammanhållningsalliansen. Jag är övertygad om att vårt goda samarbete kommer att fortsätta att ge resultat och bana väg för en stark sammanhållningspolitik .”

De lokala och regionala ledarna bedömde de lagstiftningsförslag för perioden 2021–2027 som kommissionen lade fram i maj och gav sina synpunkter på hur man skulle kunna förbättra de allmänna bestämmelserna om EU:s viktigaste fonder (förordningen om gemensamma bestämmelser), Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+ och Europeiska fonden för territoriellt samarbete.

Förordningen om gemensamma bestämmelser

I yttrandet , som utarbetats under ledning av Catiuscia Marini (IT–PES), regionpresident i Umbrien, och Michael Schneider (DE–EPP), statssekreterare och företrädare för delstaten Sachsen-Anhalt på federal nivå, argumenteras det för att sammanhållningspolitiken måste bli enklare och mer flexibel genom att man minskar de administrativa bördorna för stödmottagarna och förvaltningsmyndigheterna. ” Men förenklingen får inte undergräva regionernas, städernas och de lokala intressenternas deltagande” , framhöll Catiuscia Marini, som tillade att ” principerna om partnerskap och flernivåstyre måste förbli en hörnsten och en demokratisk tillgång för EU:s viktigaste investeringsverktyg ”. Uppförandekoden måste därför genomföras fullt ut.

Det finns ett tydligt behov av högre medfinansieringssatser för de tre kategorierna av regioner för att öka sammanhållningspolitikens attraktionskraft ”, påpekade Michael Schneider, som betonade att ” Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) därför måste återinföras i förordningen om gemensamma bestämmelser för att maximera synergieffekterna med andra fonder ”.

I yttrandet argumenterar kommittén också för att

inga regioner i EU ska behöva hantera oproportionerliga nedskärningar av medel efter 2020; de nationella ”skyddsnät” som kommissionen föreslår för att begränsa förlusterna för enskilda medlemsstater bör i stället användas på regional nivå,

den nuvarande medfinansieringsnivån bör bibehållas, där EU täcker upp till 85 % av projektkostnaderna för de mindre utvecklade regionerna och de yttersta randområdena, samt för Sammanhållningsfonden och målet europeiskt territoriellt samarbete, 70 % av kostnaderna för övergångsregioner och 50 % för mer utvecklade regioner,

den nuvarande N+3-regeln, enligt vilken EU-medel ska återtas om de inte använts inom tre år, bör bibehållas; kommissionens förslag om att förkorta tidsfristen till två år skulle medföra en överlappning mellan avslutandet av 2014–2020 års program och det första ”n+2-målet” hos de nya programmen, vilket skulle orsaka en tung administrativ börda för förvaltarna,

den ”makroekonomiska villkorligheten” – som möjliggör frysning av ESI-fonderna i länder där de nationella regeringarna inte respekterar EU:s budgetdisciplin – måste skrotas i den nya förordningen eftersom det bestraffar lokala myndigheter för beslut som de inte har något inflytande över, vilket inför en skadlig osäkerhet i genomförandet av investeringsplanerna.

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – som för närvarande är EU:s enskilt starkaste investeringsfond (med omkring 200 miljarder euro under sju år) – och Sammanhållningsfonden – som är reserverad för länder vars bruttonationalprodukt per capita understiger 90 % av EU-genomsnittet – måste även fortsättningsvis vara inriktade på ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I yttrandet , som utarbetats av Michiel Rijsberman (NL–ALDE), ledamot av provinsstyrelsen i Flevoland, begär regionerna och städerna att den nedskärning på 46 % av budgeten till Sammanhållningsfonden som kommissionen föreslagit ska ses över och begränsas, och att Eruf ska säkerställas en stabil budget (+1 %). ” För att bättre tillgodose behoven i våra samhällen bör den tematiska koncentration som riktar Eruf-medlen till utvalda politiska målsättningar inte användas på nationell nivå, som kommissionen föreslår, utan på regional nivå ”, betonade Michiel Rijsberman, som förklarade att ” en nationell tematisk koncentration skulle centralisera tilldelningsmekanismen och strida mot sammanhållningspolitikens platsbaserade strategi ”.

Enligt EU:s regioner och städer bör

förordningen om gemensamma bestämmelser och de särskilda fondreglerna säkerställa komplementaritet mellan Eruf, Ejflu och ESF och möjliggöra synergier i samband med genomförandet av integrerade territoriella investeringar och initiativ för lokalt ledd utveckling,

fonderna bli ”grönare” och göra det möjligt för regionerna att finansiera åtgärder för klimatanpassning, inbegripet främjande av motståndskraft mot naturkatastrofer,

medlemsstaterna besluta om alla överföringar av medel från Eruf eller Sammanhållningsfonden till andra EU-verktyg eller EU-program som inbegriper lokala och regionala partner i enlighet med partnerskapsprincipen; den föreslagna överföringen av 5 % av medlen från Eruf eller Sammanhållningsfonden till InvestEU-instrumentet samt ytterligare 5 % av Eruf-anslaget till EU-program som förvaltas direkt av kommissionen bör göras i överenskommelse med regionerna och städerna och svara mot särskilda lokala behov,

inriktningen på hållbar stadsutveckling stärkas genom att minst 6 % av de nationella Eruf-medlen investeras i detta mål, i enlighet med kommissionens förslag,

Eruf uppmärksamma allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar.  Fonderna bör också bli ”grönare” och göra det möjligt för regionerna att finansiera åtgärder för klimatanpassning, inbegripet främjande av motståndskraft mot naturkatastrofer.

Europeiska socialfonden (ESF)+

I yttrandet , som utarbetats av Susana Díaz Pacheco , regionpresident i Andalusien (ES–PES), välkomnas den direkta kopplingen mellan ESF+, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och samordningen av medlemsstaternas makroekonomiska politik genom den europeiska planeringsterminen som ett sätt att främja den europeiska planeringsterminens och sammanhållningspolitikens sociala dimension. Regionerna och städerna vill att social sammanhållning förblir den främsta målsättningen för Europeiska socialfonden och anser att dess koppling till de landsspecifika rekommendationer som kommissionen utfärdar inom ramen för den europeiska planeringsterminen enbart bör stärkas i syfte att bättre uppnå denna prioritering. Medborgarna måste sättas i främsta rummet.

I yttrandet efterlyser de lokala och regionala ledarna

tillräckliga ekonomiska anslag för att täcka de ytterligare mål som fastställts för ESF+; att lägga till nya uppgifter samtidigt som anslagen bibehålls på samma nivå skulle leda till betydande nedskärningar och minskad effekt,

finansiell integrering av ESF+ med Eruf och Sammanhållningsfonden; den separering som kommissionen föreslår riskerar att upplösa sammanhållningspolitiken och förvärra de negativa effekterna av Ejflus separering, som man tidigare beslutat om,

en öppning av ESF+ mot social innovation, såsom kommissionen föreslår; de viktiga aktörernas förmåga att utforma, genomföra och utvärdera program på detta område måste dock aktivt förstärkas,

ett adekvat erkännande av det arbete som utförs av städer och regioner när det gäller den socioekonomiska integrationen av invandrare, särskilt i områden med yttre gränser.

Europeiskt territoriellt samarbete

I yttrandet , som utarbetats av Marie-Antoinette Maupertuis (FR–EA), ledamot av regionstyrelsen i Korsika, välkomnar kommittén beslutet att ge denna grundläggande EU-politik en särskild förordning . Samtidigt ” motsätter sig regionerna och städerna kommissionens förslag om att minska budgeten för europeiskt territoriellt samarbete med 1,847 miljarder euro” , framhöll Marie-Antoinette Maupertuis, som också menade att ” kommittén är fast besluten att arbeta tillsammans med Europaparlamentet och rådet för att skrota kommissionens förslag om att skära av regioner från det gränsöverskridande havssamarbetet genom att betrakta detta som enbart transnationellt ”.

Kommittén betraktar också förslaget om att prioritera medel för gränsregioner enbart om minst hälften av befolkningen bor mindre än 25 kilometer från gränsen som godtyckligt och förkastar det, eftersom förslaget inte återspeglar verkligheten i de flesta gränsöverskridande områden. ReK motsätter sig också minskningen av EU:s medfinansieringssats från 85 % till 70 %. ReK stöder inrättandet av nya interregionala innovationsinvesteringar och vill att de även ska omfatta mindre innovativa regioner och områden med geografiska och naturliga begränsningar för att överbrygga innovationsgapet i EU.

Kontaktperson:

Pierluigi Boda

Tfn.: +32 (0)2 282 2461

pierluigi.boda@cor.europa.eu

Dela :