Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Regionerna kan leda den nya industristrategin för ett grönare Europa  

I denna intervju besvarar Jeannette Baljeu (NL–Renew) , ledamot av provinsstyrelsen i Zuid-Holland, sex frågor om de lokala och regionala myndigheternas roll i EU:s nya industristrategi. Jeannette Baljeu understryker att det behövs en ny platsbaserad dimension för att regionerna och städerna, i egenskap av de myndigheter som befinner sig närmast medborgarna och företagsekosystemen, ska kunna ta ansvar för den dubbla gröna och digitala omställningen inom sin industri. Jeannette Baljeu är föredragande för yttrandet ”En ny industristrategi för EU , som ska antas vid plenarsessionen den 12–14 oktober .

Vilken roll bör den lokala och regionala nivån spela i den nya industristrategin för EU?

Regionerna kan och vill föregå med gott exempel och EU:s nya industristrategi bör betona deras roll och stärka den platsbaserade dimensionen.

Industriella ekosystem är ofta regionala och kopplade till andra regionala ekosystem genom leveranskedjor eller nätverk för kunskapsutbyte. Det är därför som EU:s industristrategi förutsätter en platsbaserad strategi med en viktig roll för de regionala och lokala myndigheterna. De är den myndighetsnivå som befinner sig närmast medborgarna och de industriella ekosystemen, med viktiga befogenheter inom olika politikområden. De kan mobilisera ett brett spektrum av instrument för att göra det möjligt att genomföra en heltäckande och ambitiös industristrategi för EU.

Vilken roll kan industripolitiken spela när det gäller att genomföra den gröna given? Hur kan man fastställa miljönormer utan att de europeiska företagens konkurrenskraft äventyras i förhållande till företag från tredjeländer?

Den största effekten beträffande att uppnå klimatmålen finns i de energiintensiva branscherna. Dessa branscher vill också samarbeta för att uppnå dessa mål, men jag anser att vi behöver färdplaner med tydliga, ambitiösa och realistiska mål för minskade koldioxidutsläpp. Jag anser att vi måste stödja våra industrier i denna omställning så att de kan inta en ledande roll i denna omställning och få med sig mindre företag. Detta skulle också kunna främja vår konkurrenskraft eftersom vi skulle kunna fokusera på produkternas och tjänsternas kvalitet i stället för att välja billigare alternativ från tredjeländer.

Utgör sammanträffandet av den gröna given och den enorma finansieringen inom återhämtningsplanen en utomordentlig chans att driva på den gröna omställningen och skapa stora möjligheter för gröna, hållbara företag och entreprenörer?

Ja, jag tror att det är möjligt, förutsatt att vi ställer de rätta villkoren för detta ekonomiska stöd. Medlemsstaterna ansvarar för närvarande för att utarbeta nationella planer och fastställa detaljerna. Regionerna bör vara jämbördiga partner vid bordet, med möjlighet att diskutera och bidra till dessa planer. Regionerna har kunskap och expertis och skulle kunna koppla de regionala innovationsstrategierna för smart specialisering (RIS3) till dessa planer och visa var det finns möjligheter till investeringar i en grönare ekonomi.

Hur bör strategierna för smart specialisering se ut? På vilka områden måste den europeiska industrin bli mer konkurrenskraftig?

Regionerna har en realistisk bild av sin ekonomiska situation. De känner till sina starka och svaga sidor och bör därför använda sina regionala innovationsstrategier för smart specialisering som ett verktyg inte bara för att stärka sin ekonomi utan också som en grund för samarbete med andra regioner. Denna process kan underlätta skapandet av kopplingar mellan regionala kluster och kompletterande kompetenser för att bygga upp interregionala värdekedjor. Regionerna bör använda sina RIS3 som en färdplan för att stärka sina kluster, genom att stödja inte bara regionala kopplingar utan även kopplingar till kluster i andra regioner, och de bör inkludera instrument för interregionala innovationsinvesteringar. Detta skulle kunna förbättra EU:s konkurrenskraft, stärka leveranskedjorna och minska vårt beroende av globala leverantörer.

Jag tror att EU skulle kunna ge mer stöd till medlemsstaterna och regionerna för att öka deras konkurrenskraft. Detta innebär inte nödvändigtvis mer offentlig finansiering. Det skulle också kunna innebära en reform av konkurrenspolitiken för att göra vår industri mindre sårbar för fientliga uppköp. Internationella investerare med statligt stöd förvärvar små och medelstora företag som är avgörande för våra regionala ekosystem men som samtidigt är för små för att synas på radarn för fientliga uppköp, såsom nämns i EU:s vitbok om utländska subventioner . En förbättrad inre marknad skulle också kunna leda till verkligt lika villkor som kan öka konkurrenskraften hos vår industri, som sedan skulle kunna konkurrera med globala mästare som Google, Amazon och Alibaba. RIS3 skulle också kunna inriktas mer på digitalisering.

Anser du att pandemins mycket breda och starka effekter gör det nödvändigt att ompröva EU:s industristrategi?

Covid-19-pandemin har visat på de geopolitiska riskerna med utländska investeringar och ett alltför stort beroende av globala leverans- och värdekedjor. EU:s industristrategi bör därför omfatta åtgärder för att bidra till att hantera den rådande krisen och förbereda sig inför framtida pandemier. Detta är nödvändigt för att säkerställa motståndskraften i det europeiska samhället och den europeiska ekonomin, till exempel genom att förbereda för alternativa europeiska leveranskedjor för medicinsk utrustning och läkemedel. Detta kommer att bidra till att upprätthålla Europas tekniska ledarskap och skapa digital och teknisk suveränitet mot icke-europeiska aktörers fientliga uppköp av strategiska företag. Det kommer dock också att krävas en reform av konkurrenspolitiken.

Under covid-19-nedstängningen stördes leveranskedjorna: dels stängdes gränserna och det var svårt att leverera varor till andra länder, dels införde vissa länder embargon mot leveranser av vissa varor, särskilt medicintekniska produkter och läkemedel. Minskar man globaliseringen och får inhemska företag att flytta hem genom att göra företagen (och regionerna) mer motståndskraftiga?

Det är förståeligt att länderna och regionerna såg till invånarnas intressen, vilket innebar att vissa gränser stängdes. Som sagt anser jag att EU bör vara på sin vakt mot globaliseringens negativa aspekter. Jag är dock övertygad om att vi inte får glömma att interregionalt samarbete är avgörande för att hantera krisen, såsom Nordrhein-Westfalen visade genom att hålla sin gräns mot Nederländerna öppen och ta emot nederländska covid-19-patienter. Öppna regionala gränser är avgörande för att säkerställa motståndskraften i det europeiska samhället och den europeiska ekonomin, särskilt som vi behöver industrikluster som arbetar tillsammans inom en platsbaserad strategi.

Presskontakt:

pressecdr@cor.europa.eu