ReK:s ordförande Karl-Heinz Lambertz: ”EU måste göra sociala framsteg och regionala investeringar till en kärnfråga”

Att mäta sociala framsteg på regional nivå är avgörande för att säkerställa att europeiska, nationella och regionala investeringar stöder EU:s sociala mål. Därför har Europeiska regionkommittén (ReK) tagit fram den allra första regionala resultattavlan för sociala frågor , som visar att de flesta av EU:s regioner har gjort framsteg under perioden 2014–2018, även om det finns stora regionala skillnader i EU.

Sedan 2018 har Europeiska kommissionen övervakat de sociala framstegen i medlemsstaterna med hjälp av en social resultattavla som omfattar tolv politikområden, bland annat arbetslöshet, utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård och digitala färdigheter. ReK – EU:s ledamotsförsamling för lokala och regionala ledare – har dock uttryckt oro över att kommissionens resultattavla endast innehåller uppgifter på nationell nivå. Med hjälp av uppgifter från Eurostat har ReK således lanserat den regionala resultattavlan för sociala frågor för att mäta de sociala framstegen i EU:s regioner.

Enligt den regionala resultattavlan för sociala frågor har den generella trenden mellan 2014 och 2018 varit positiv: mer än 80 % av EU:s regioner har gjort sociala framsteg. Samtidigt finns det avsevärda skillnader inom enskilda medlemsstater, t.ex. mellan Italiens norra och södra regioner, en trend som också observerats i den regionala resultattavla för innovation som kommissionen offentliggjorde tidigare i år.

Karl-Heinz Lambertz , Europeiska regionkommitténs ordförande:

”Europas framgång får inte bara definieras som ekonomiska framsteg, utan också som sociala framsteg. Genom att förstå situationen i våra regioner kan EU:s politik och investeringar bli effektivare när det gäller att ta itu med regionala brister och se till att ingen hamnar på efterkälken. Framsteg har gjorts, men dagens rapport visar att EU måste göra åtgärder mot sociala orättvisor och främjande av territoriell sammanhållning till en kärnfråga. Denna forskning är bara början, och vi uppmanar kommissionen att bygga vidare på våra insatser och införliva den regionala dimensionen i sin politik, bl.a. i sin sociala resultattavla. Regionerna och städerna är redo att bygga ett hållbart Europa, men de behöver investeringar, vilket är anledningen till att vi behöver flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten samt en stark sammanhållningspolitik och en stark europeisk socialfond i EU:s nästa budget.”

De viktigaste slutsatserna:

De uppgifter från Eurostat som finns tillgängliga gör det möjligt att täcka åtta av de tolv politikområdena i kommissionens sociala resultattavla på regional ( Nuts 2 ) nivå med vissa justeringar. Utifrån detta har ReK skapat en regional resultattavla för sociala frågor som ger upphov till följande slutsatser:

- Ungdomar som lämnar skolan i förtid: Prag visar vägen. Andelen elever som hoppar av skolan i förtid i EU har minskat sedan 2010, från 13,9 % till 10,6 % år 2018, men regionala data visar att det finns stora skillnader mellan regionerna: till exempel är genomsnittet i Tjeckien 6,2 %, med variationer från 2,7 % i Prag till 17,1 % i nordväst. I Spanien är det nationella genomsnittet 21,5 %, medan nivån varierar mellan 6,9 % i Baskien och 29,5 % i Melilla.

- Klyftan mellan könen: det finns ingen region där fler kvinnor än män är yrkesverksamma. År 2018 fanns det ingen region i EU där kvinnornas sysselsättningsgrad var högre än männens. De regioner som uppvisade den största förbättringen när det gäller att minska skillnaderna i sysselsättning mellan könen mellan 2014 och 2018 var Övre Norrland i Sverige (från 2,2 % 2014 till 0,5 % 2018, vilket motsvarar en minskning av klyftan med 77,27 %), Haute-Normandie i Frankrike (en minskning med 63,83 %) och Brandenburg i Tyskland (en minskning med 62,22 %).

- Personer som riskerar fattigdom eller social utestängning: enorma skillnader i Italien. Det finns visserligen inga exakta uppgifter tillgängliga för alla regioner i EU, men det har skett en övergripande förbättring, även om det fortfarande finns regionala skillnader. I Italien låg den sociala utestängningen i Bolzano på 8,5 %, jämfört med Sicilien, där den uppgick till 52,1 %.

- Ungdomar som varken arbetar eller studerar: ökningar i Storbritannien. Det finns stora skillnader mellan regionerna, och de nederländska regionerna har de lägsta procentsatserna (Utrecht 3,2 %). År 2018 var det Guyana, Frankrike, som hade den högsta nivån (33,1 %), följt av regioner i södra Italien (Sicilien 31,5 %). De regioner som har upplevt den största ökningen av andelen unga som varken arbetar eller studerar är främst belägna i Storbritannien (t.ex. Nordöstra Skottland, där andelen ökade från 7,7 % till 12 %).

- Sysselsättningsgrad: de största prestationerna i Skandinavien. Skillnaderna är enorma (från 40,8 % i Mayotte, Frankrike, till 85,7 % i Stockholm, Sverige). Regionerna i södra Italien och Frankrikes utomeuropeiska regioner har de lägsta sysselsättningsnivåerna, medan de skandinaviska regionerna har de högsta. Spanska och ungerska regioner har uppvisat de största ökningarna under de senaste fyra åren.

- Arbetslöshet: Grekland återhämtar sig fortfarande efter krisen. Med en handfull undantag har det skett förbättringar i alla europeiska regioner under de senaste fyra åren, och de största förbättringarna är tydliga i regioner i östra Europa och i länder utanför euroområdet. Grekiska och spanska regioner har den högsta arbetslösheten i kontinentala Europa (Västra Makedonien ligger i topp på 27 %), medan den lägsta nivån återfinns i tyska och tjeckiska regioner.

- Långtidsarbetslöshet: stora regionala skillnader, där Polen uppvisar de största förbättringarna. Skillnaderna i fråga om långtidsarbetslöshet är enorma (som lägst 0,3 % och som högst 28,7 %). De svagaste resultaten uppvisar regioner i Grekland, medan områden i Tjeckien, Polen och Storbritannien placerar sig bäst. Polska regioner har uppvisat den största förbättringen under de senaste fyra åren.

- Medellivslängd: spanska och italienska regioner ligger i topp. Denna indikator är den enda på hälso- och sjukvårdsområdet för vilken det finns regionala data. Medellivslängden är högst i spanska och italienska regioner (85,1 år i regionen Madrid), medan den kortaste medellivslängden konstateras i bulgariska regioner (73,5 i nordvästra Bulgarien).

I rapporten delas de 281 Nuts 2-regionerna in i fyra kategorier, baserat på deras framsteg mellan 2014 och 2018 (rapporten omfattar sju av ovannämnda åtta indikatorer – indikatorn ”personer som riskerar fattigdom eller social utestängning” utgår på grund av fragmenterade data):

 Regioner med kraftiga förbättringar , där 7 indikatorer har varit positiva under dessa år (38 regioner, varav sju i Storbritannien, fem i Italien, fyra i Nederländerna och tre i Tyskland, Polen respektive Spanien)

 Regioner med måttliga förbättringar , där mellan 5 och 6 indikatorer är positiva (188 regioner)

 Stagnerande regioner , där 3–4 indikatorer är positiva (47 regioner)

 Regioner på tillbakagång , där endast 1–2 indikatorer är positiva (fem regioner, bl.a. Aquitaine och Mayotte i Frankrike, Gießen i Tyskland och Nordöstra Skottland i Storbritannien).

Kontakt:

Lauri Ouvinen

Tfn +32 22822063

lauri.ouvinen@cor.europa.eu