Städer och regioner efterlyser en översyn av den ekonomiska styrningen som stärker den gröna och digitala omställningen, främjar offentliga investeringar och ger EU-projektet ökad demokratisk legitimitet
De lokala och regionala myndigheterna betonar behovet av budgetflexibilitet för att främja återhämtning och resiliens efter den rådande covid-19-krisen. Stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul, som i mars 2020 aktiverades för första gången i euroområdets historia, och den tillfälliga ramen för statligt stöd på EU-nivå bör fortsätta att gälla tills den ekonomiska situationen i Europa har stabiliserats. Denna uppmaning ingår i ett yttrande som utarbetats av Elio Di Rupo (BE–PES) och som i dag läggs fram vid Europeiska regionkommitténs (ReK) plenarsession.
Den europeiska ramen för ekonomisk styrning har stor inverkan på alla förvaltningsnivåer, särskilt på de lokala och regionala myndigheterna, som ansvarar för nästan en tredjedel av de offentliga utgifterna och mer än hälften av de offentliga investeringarna i EU som helhet, med stora variationer mellan medlemsstaterna. I yttrandet ”Översyn av den ekonomiska styrningen” i EU, som utarbetats av Valloniens ministerpresident Elio Di Rupo (BE–PES), betonas att man vid denna reform måste ta hänsyn till det ökade behovet av investeringar och offentliga utgifter som krävs för att stödja omställningen inom nyckelsektorer såsom hälso- och sjukvård, livsmedel, transporter, digital teknik och energi. Kommissionen uppskattar att det behövs ytterligare investeringar på 260 miljarder euro per år (cirka 1,7 % av EU:s BNP) för att uppnå klimat- och energimålen för 2030.
” Covid-19-krisen har skapat en ekonomisk, social och budgetmässig tsunami utan motstycke. Invånarna i EU lider enormt av pandemins konsekvenser. Vi vill därför att den europeiska ekonomiska styrningen ska ses över och anpassas till verkligheten i våra regioner. När pandemin väl är under kontroll kan vi inte återgå till den situation som rådde tidigare, och inte heller fortsätta som om ingenting hänt ”, underströk föredraganden, Elio Di Rupo.
ReK:s ledamöter menar att den europeiska ramen för ekonomisk styrning delvis är orsaken till det kraftiga fall i de offentliga investeringarna som inträffade efter krisen i euroområdet, eftersom den inte tar tillräcklig hänsyn till skillnaden mellan löpande utgifter och investeringsutgifter. Mellan 2009 och 2018 minskade de offentliga investeringarna i EU som helhet med 20 % (som andel av BNP). De lokala och regionala myndigheternas investeringar minskade med nästan 25 % och med 40 % eller mer i flera av de medlemsstater som drabbades hårdast av krisen.
Kommittén har konsekvent förespråkat att medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas offentliga utgifter i samband med medfinansiering inom ramen för struktur- och investeringsfonderna inte ska beaktas i den underskottsberäkning som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. Sådana utgifter är per definition investeringar av allmänt europeiskt intresse och har visat sig ha en hävstångseffekt för den hållbara tillväxten.
I den första EU-omfattande årliga regionala och lokala barometern , som offentliggjordes i oktober, slog man larm: krisen påverkar de lokala och regionala myndigheternas intäkter, med en farlig ”saxeffekt” av ökande utgifter och sjunkande intäkter. Dessutom visade en gemensam enkät av ReK och OECD att 13 % av de lokala och regionala myndigheterna redan i juli ansökt om ytterligare EU-medel, och 49 % övervägde att göra det för att hantera krisen.
Det yttrande som utarbetats av Elio Di Rupo diskuterades den 8 december vid ReK:s första helt virtuella plenarsession, med deltagande av Margarida Marques (PT–S&D), ledamot av Europaparlamentet. På grund av arbetsordningen kommer resultaten av omröstningarna om ändringsförslagen och den slutliga texten att tillkännages den 10 december, i slutet av plenarsessionen.
Kontaktperson:
Matteo Miglietta
Tfn +32 470895382
matteo.miglietta@cor.europa.eu