Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Förena skogsbruk och jordbruk: vi behöver ett nytt certifieringssystem för att skydda skogarna  

I denna intervju besvarar Roby Biwer (LU–PES) , ledamot av kommunfullmäktige i Bettembourg, sex frågor om EU:s insatser för att skydda och återställa skogar runtom i världen. Mot bakgrund av covid-19 efterlyser föredraganden för ReK:s yttrande ”Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar” ett nytt EU-certifieringssystem och ett nytt informationssystem som stöder avskogningsfria produkter och korta och öppna försörjningskedjor. Yttrandet ska antas vid plenarsessionen den 1–2 juli.

Den omfattande avskogningen i Amazonas drivs på av den globala efterfrågan på kött, och tusentals hektar avverkas varje år för att tillgodose världens köttmarknader. Äter vi bokstavligen upp Amazonas regnskog? Hur kan vi generellt se till att livsmedelsproduktionen (kött, kaffe, kakao och palmolja) inte inverkar negativt på skogarna? Vilken är EU:s roll när det gäller att skydda och återställa världens skogar? Gör EU tillräckligt?

Trots att de flesta konsumenter inte är medvetna om det är kött, kaffe, kakao och palmolja några av de produkter som för närvarande orsakar omfattande avskogning på global nivå. Vi måste arbeta på två fronter om vi vill att marknaderna ska röra sig i riktning mot mer hållbara och avskogningsfria produkter. Som ett första steg måste vi stärka informations- och utbildningsåtgärderna för att se till att konsumenterna är medvetna om de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av sina matvanor. Konsumenternas beteende kan definitivt forma livsmedelsmarknaderna och påskynda produktionen av hållbara och avskogningsfria produkter. I samma syfte måste vi också främja hälsosammare och etiskt korrekta kostvanor, med betoning på både den näringsmässiga och den socioekonomiska nyttan med växtbaserad kost som till stor del består av frukt och grönsaker som certifieras som ett resultat av avskogningsfria försörjningskedjor. Den andra front som vi måste arbeta på är ett europeiskt åtagande att utforma och genomföra ett nytt certifieringssystem som uppmuntrar avskogningsfria produkter och bidrar till att världen över främja en framåtblickande europeisk vision om skogsbruk och livsmedelsproduktion.

Omfattande avskogning sker främst i länder utanför EU, men skogar avverkas även just nu i många bergsområden i Europa, till exempel i Rumänien och Slovakien och i vissa länder på Balkan. Varför händer det här? Vad kan göras på lokal och regional nivå för att förhindra avskogning? Har du några konkreta exempel? Vad skulle du vilja framföra till borgmästare, regionpresidenter och lokala och regionala företrädare runtom i EU?

Jag kan inte kommentera den specifika situationen i enskilda länder, men utifrån min erfarenhet kan jag säga att det alltid är viktigt att det förs en konstruktiv dialog mellan alla berörda parter och deras intressen, och att det är vi, i egenskap av lokala och regionala myndigheter, som är bäst lämpade att föra denna dialog. Vi måste skydda skogarna och den biologiska mångfalden, och vi måste samarbeta med jordbrukare och skogsägare för att hitta lämpliga lösningar, som också kommer att gynna dem på lång sikt – även dem som vill utveckla en rekreationsanvändning av skogarna på ett hållbart sätt. I detta sammanhang måste det stå klart att internationella avtal samt EU-lagstiftning och nationell lagstiftning om skogsskydd måste respekteras och tillämpas, men de lokala och regionala myndigheterna har en viktig roll när det gäller att medla i intressekonflikter på lokal och regional nivå.

I dag är det mycket svårt att spåra var våra livsmedel kommer ifrån, särskilt när det gäller varor som kakao och gummi, eftersom det finns många små producenter och försörjningskedjan är lång och svåröverskådlig. Vad kan göras för att försörjningskedjorna ska bli mer överskådliga? Hur kan vi se till att företag verkar på ett hållbart sätt och att endast varor från hållbara källor från avskogningsfria försörjningskedjor produceras i EU? Räcker det med frivilliga och befintliga uppförandekoder?

Försörjningskedjorna är svåra att spåra. För att göra dem mer överskådliga och lättare att övervaka bör ett informationssystem inrättas med utgångspunkt i erfarenheterna från databasen för EU:s miljömärke. Alla aktörer bör hjälpa till och vara nära involverade samt dela med sig av sina förväntningar, erfarenheter och problem för att användbara och genomförbara förfaranden ska kunna införas. Informationssystemet bör omfatta och främja avskogningsfria produkter och det bör inrättas förfaranden för att kontrollera riktigheten i den information och de bedömningar som samlats in för att öka förtroendet för den tillhandahållna informationen, inbegripet stränga krav på spårbarhet som garanterar produkternas ursprung, och starkare övervaknings- och efterlevnadssystem för att bidra till att förebygga bedrägerier och felmärkta produkter.

Hur skulle du övertyga mig om att jag borde köpa en ”hållbar” chokladkaka i stället för den billigaste? Vilken roll har konsumenterna när det gäller att göra våra försörjningskedjor mer hållbara och i synnerhet förhindra avskogning?

Med tanke på den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel, som drivs av ett ökat konsumentintresse för miljövänliga livsmedelsprodukter, ökar marknadsandelen för avskogningsfria och hållbara produkter. Det har blivit inne att köpa hållbara produkter som är miljövänliga, det är en modern och attraktiv ståndpunkt. Därför är personer redo att betala mer för en miljövänlig produkt eftersom de därmed ger uttryck för en ståndpunkt som har ett socialt värde och erkännande. Medborgarnas roll är definitivt avgörande när det gäller att påverka marknaderna.

Strategin ”från jord till bord” och strategin för biologisk mångfald offentliggjordes av kommissionen den 20 maj. Båda är centrala för den europeiska gröna given. Vilka är dina första reaktioner? Finns det anledning till hopp? Hur viktigt är återbeskogning för att uppnå klimatneutralitet i EU?

Ett av den gröna givens många mål är utformningen av ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem, som bevarar och återställer ekosystemen och den biologiska mångfalden, och nollutsläppsvisionen för en miljö fri från giftiga ämnen. För att skydda EU:s medborgare och ekosystem måste EU bättre övervaka, rapportera, förebygga och åtgärda föroreningar från luft, vatten, mark och konsumentprodukter. Vi kan därför dra slutsatsen att återbeskogning för att uppnå klimatneutralitet i EU är av grundläggande betydelse. EU går mot ett nytt sätt att leva. Vi sänder ett viktigt budskap till hela världen och strävar efter att bli ledare för en ny ekonomi som är frikopplad från resursanvändning.

Covid-19-krisen har slagit hårt mot våra globala försörjningskedjor. Vilka lärdomar kan vi dra av krisen?

Krisen orsakades av globaliseringen, som spred viruset i snabb takt. I dag vet vi bättre i vilken utsträckning försörjningskedjor, t.ex. de som är knutna till industrijordbruk, är nära sammanflätade och hur systemet lätt kan kollapsa om en länk bryts. Att ompröva dessa ömsesidiga beroenden och göra försörjningskedjorna mer motståndskraftiga mot globala utmaningar håller på att bli ett måste. Vi måste också ompröva den viktiga roll som korta (och förmodligen lättare spårbara) försörjningskedjor spelar, och behovet av att övervaka förbindelserna med och mellan leverantörer i långa försörjningskedjor. På grund av covid-19-krisen har vi också lärt oss att sociala skillnader leder till att miljön får mindre uppmärksamhet. Detta beror på att människors överlevnad ställs i förgrunden och miljöhänsyn hamnar i bakgrunden för samhällsgrupper med låg inkomst.

Bakgrund:

EU har nästan 182 miljoner hektar skog, vilket motsvarar 43 % av dess landyta och gör regionen till en av de skogsrikaste i världen. Förutom att tillhandahålla timmer och träprodukter är våra skogar även hem åt en stor del av Europas biologiska mångfald och bidrar till vår hälsa och vårt välbefinnande. Skogar är en stor kolsänka och därmed en viktig lösning för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter ( kommissionen ).

Sedan 1990 har uppskattningsvis 420 miljoner hektar skog gått förlorade genom omställning till annan markanvändning, även om avskogningstakten har minskat under de tre senaste årtiondena. Mellan 2015 och 2020 uppskattades avskogningen uppgå till 10 miljoner hektar per år, vilket är en minskning från 16 miljoner hektar per år under 1990-talet. Jordbrukets expansion fortsätter att vara den främsta orsaken till avskogning och skogsförstörelse och den därmed förknippade förlusten av skogens biologiska mångfald. Dessa och andra insikter kan du läsa om i rapporten The State of the World's Forests 2020 .

Pressansvarig:

David Crous

Tfn +32 470881037

david.crous@cor.europa.eu