De bästa man kan göra för att påskynda reformer är att undvika nya eller ytterligare regler, säger de lokala och regionala ledarna. Europeiska regionkommittén har uppmanat till att stoppa översynen av EU:s regler för offentlig upphandling, med motiveringen att de senaste EU-reformerna fortfarande är färska och har avsevärda brister. I de rekommendationer som antogs den 8 oktober konstaterade EU:s ledamotsförsamling för lokala och regionala myndigheter att EU, utan att införa nya regler, skulle kunna lösa viktiga problem genom att underlätta tillgången för medelstora företag och uppmuntra till harmonisering genom exempelvis märkningssystem.
ReK:s rekommendationer har stor ekonomisk betydelse, eftersom de lokala och regionala förvaltningarna står för 45 % av den offentliga upphandlingen i EU. EU:s senaste reformer, som antogs 2014, föranleddes av övertygelsen om att offentliga kontrakt skulle kunna vara en viktig katalysator för tillväxt och undanröja hinder för investeringar på EU:s inre marknad. ReK:s förslag är också viktiga institutionellt, eftersom de i hög grad bygger på arbetet inom ett nytt pilotprojekt som syftar till att säkerställa att lokala erfarenheter beaktas i EU:s beslutsfattande.
Yttrandet har utarbetats av Thomas Habermann (DE–EPP), distriktsordförande i Rhön-Grabfeld i Bayern och medlem i Kristliga sociala unionen (CSU). Rekommendationerna återspeglar resultaten från en gemensam undersökning utförd av ReK och europeiska kommuners och regioners råd om genomförandet av reglerna för offentlig upphandling i medlemsstaterna, som inleddes i mars 2019, samt från en rapport från juli 2019 av nätverket av regionala nav för bedömning av genomförandet av EU:s politik , som ReK inrättade i mars.
Thomas Habermann framhöll att ”syftet med de reformer som infördes i EU:s direktiv om offentlig upphandling är lovvärt – en övervägande del av regionerna och de lokala myndigheterna uppfattar 2014 års reformer som positiva i princip – men i praktiken finns det brister som sträcker sig från det beklagliga till det grundläggande. Små företag får färre kontrakt än vad EU hade väntat sig och gränsöverskridande upphandling har inte gett något mervärde för kommunala och regionala myndigheter. Trots regelbundet genomförda EU-omfattande anbudsförfaranden, som är både kostnads- och tidskrävande, tilldelas inga eller endast ett fåtal gränsöverskridande kontrakt. Dessutom ser de lokala och regionala myndigheterna sällan behovet av att tillämpa strategiska upphandlingsmål, särskilt på innovationsområdet.”
”Varför är det så här?”, fortsatte han. ”För en typisk regional eller lokal förvaltning i EU är budgeten stram, forskning och utveckling inte en prioriterad fråga och de produkter som köps in relativt grundläggande. Med tanke på de pengar de spenderar anser offentliga förvaltningar att ekonomisk användning av medel är en prioriterad fråga. De tar i allmänhet hänsyn till hållbarhetsaspekter, men de saknar de tillförlitliga, entydiga och i hela EU erkända märkningar och certifikat, särskilt i fråga om miljömässig hållbarhet, som skulle behövas för att skapa rättssäkerhet och minska bördorna för upphandlande myndigheter på fältet. Företag från andra länder kan erbjuda attraktiva varor och priser, men skillnader i fråga om lagar, skattesystem och administration skapar hinder som är svåra att övervinna. Reglerna för offentlig upphandling är helt enkelt inte tillräckligt enkla och överskådliga för att locka till sig småföretag.”
Thomas Habermann framhöll att ”reformerna fortfarande är färska – få medlemsstater klarade tidsfristen 2016 för införlivande – och offentliganställda utbildas fortfarande, så risken för fel är hög och ytterligare ett antal fördelar kan ännu framgå. Utöver detta har medlemsstaternas regeringar, som så ofta är fallet, lagt till sina egna villkor – det som experterna kallar ”nationell överreglering” – vilket kan innebära att det är medlemsstaterna, och inte Bryssel, som förfogar över vissa av lösningarna. För närvarande är det som behövs främst att låta reformerna slå rot och undvika att belasta de offentliga myndigheterna ytterligare med nya regler.”
”Vi anser dock att denna unikt grundliga undersökning redan har gett viktiga lärdomar på kort och lång sikt”, sade Habermann. ”EU och medlemsstaternas regeringar bör för det första inte förvänta sig att de lokala offentliga kontrakten ska vara den enda drivkraften bakom alla politiska mål, vare sig de har samband med hållbarhet eller socialpolitik. Offentlig upphandling kräver en balanserad strategi som tar hänsyn till att reglerna lätt ska kunna tillämpas av alla offentliga myndigheter, oavsett storlek, och även principen om lokalt självstyre. För det andra bör EU, för att främja lokala ekonomier, i högre grad inrikta sig på att få anbud från medelstora företag. För det tredje är upphandlingskriterier inte det bästa sättet att locka anbudsgivare från andra länder. Det skulle till exempel vara bättre att främja gemensam märkning och erkännande av nationella certifikat.”
De flesta rekommendationer grundar sig på en omfattande samrådsmekanism som utarbetats och lanserats av Europeiska regionkommittén, eftersom den anser att alltför lite information finns tillgänglig om EU-lagstiftningens lokala och regionala konsekvenser. Såväl ReK:s och CEMR:s gemensamma undersökning som projektet inom nätverket av regionala nav, vars tvååriga pilotfas inleddes i mars, omfattar ReK, Europeiska kommissionen och 36 regioner i 16 länder. De är inriktade på tre områden: offentlig upphandling, luftkvalitet och gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Rapporten om offentlig upphandling och Thomas Habermanns politiska rekommendationer är det första resultatet av projektet inom nätverket av regionala nav. De kommer fyra veckor innan Ursula von der Leyen tillträder som kommissionens nästa ordförande.
I en separat uppsättning rekommendationer som ReK antog den 8 oktober uppmanade ReK kommissionen att avsätta medel för att stödja mekanismen för regionala nav, om pilotfasen visar sig vara framgångsrik. Initiativet för regionala nav kom från en arbetsgrupp som undersökte olika sätt att se till att EU:s beslutsfattande blir mer öppet och reaktivt för återkoppling från lokala och regionala förvaltningar och nationella parlament. Arbetsgruppen, som leddes av kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans, lade i mitten av 2018 fram en rapport som ställde sig bakom många av ReK:s ståndpunkter.
Kontakt:
Andrew Gardner
Tfn +32 743843981
andrew.gardner@cor.europa.eu