Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
”EU-uppdrag tar itu med akuta globala utmaningar”  

Intervju med Markku Markkula (FI–EPP), ReK:s föredragande för EU-uppdrag

Markku Markkula (FI–EPP), stadsfullmäktigeledamot i Esbo och ordförande för landskapsstyrelsen i Nylands förbund, har utarbetat ett yttrande från Europeiska regionkommittén om EU-uppdrag. Yttrandet antogs vid ReK:s plenarsession den 27–28 april. I denna intervju förklarar Markku Markkula uppdragens betydelse och den regionala och lokala nivåns bidrag till EU:s insatser för att påskynda den gröna och den digitala omställningen och nå framsteg mot klimatneutralitet.

1.I slutet av april tillkännagav kommissionen en förteckning över 100 städer som deltar i uppdraget för klimatneutrala och smarta städer. Vilka möjligheter innebär detta för städerna?

Det innebär en enorm möjlighet. Ett viktigt kriterium är att dessa städer måste förbinda sig till att uppnå koldioxid- och klimatneutralitet redan 2030. Därför måste åtgärderna verkligen vidtas snarast. Som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt är dessa 100 utvalda uppdragsstäder banbrytare och visar vägen för andra. Redan i år och under nästa år kommer EU att tillhandahålla 360 miljoner euro för att inleda nya åtgärder i dessa utvalda städer. EU-finansieringen multipliceras med tillskott från företag, städernas egna medel och nationella finansieringskällor. Med hjälp av offentliga och privata medel kan ett stort antal åtgärder vidtas. Nu kommer dessa 100 pionjärer sannolikt att i full fart närma sig en grönare och bättre framtid för hela världen. Detta kommer också att gynna alla.

2.Totalt finns det alltså fem uppdrag. Skulle du kortfattat kunna beskriva EU-uppdragen och deras betydelse?

Uppdragen har jämförts med John F. Kennedys beslut 1961 att USA inom tio år skulle lyckas skicka en människa till månen och dessutom tryggt hem igen. Det handlar om att förverkliga något som känns ogenomförbart, och redan på den tiden var säkerhet och kvalitet viktiga kriterier. I alla fem uppdragen fastställs kvalitativa och kvantitativa mål som ska uppnås senast 2030. Fyra av dessa fem uppdrag är direkt inriktade på klimat eller på ren mark, ren luft och rent vatten. Det femte uppdraget är också nära sammankopplade till dessa, nämligen det hälsorelaterade cancermålet. Genom att arbeta nedifrån och upp kommer vi i EU att uppnå resultat som kan komma hela världen till gagn. EU går i bräschen och hjälper även andra.

3.Uppdragen är ett helt nytt instrument. Vilket mervärde har de vid sidan av EU:s olika finansieringsprogram?

Uppdragens betydelse och omfattning illustreras av det faktum att nästan tio olika kommissionsledamöter deltog i kommissionens informationsmöte och kommunikationsinsats. Uppdragen är ett nytt och ändamålsenligt instrument för att inrikta resurserna på de akuta globala utmaningar som väntar. Putins krig mot demokrati och frihet i Ukraina och generellt i Europa har fått oss att inse att det behövs snabbare lösningar, och att allt mer gemensamma resurser bör riktas till dessa akuta utmaningar. Detta kan dock inte uppnås endast genom beslut i Bryssel eller på nationell nivå, utan den praktiska nivån måste involveras i form av kommuner och regioner, medborgare och näringsliv.

4.Ditt yttrande antogs vid Regionkommitténs plenarsession den 27 april. Vilka är regionernas och städernas huvudbudskap nu när uppdragen inleds?

Detta är ett exceptionellt starkt yttrande som bygger på en vittomfattande process, eftersom jag i egenskap av föredragande hade möjlighet att personligen träffa ledarna för alla fem uppdragen och deras medarbetare samt rådgöra med det franska rådsordförandeskapets sakkunniga om hur dessa ambitiösa mål ska uppnås. Det är viktigt att vi nu går ut och öppet berättar vad vi vill uppnå samt vilka resurser och medel som finns tillgängliga. Denna typ av åtgärdspaket behövs överallt i EU och på lokal nivå. Ett av nyckelorden är samordning. Det innebär att man undviker fristående åtgärder i egen silo eller sandlåda, och att man i stället målmedvetet agerar tillsammans och uppnår samverkanseffekter, samtidigt som man mer beslutsamt än tidigare drar nytta av kunskap och kunnande som finns på olika ställen. Att lära av andra, men göra tillsammans.

En annan viktig aspekt av yttrandet är att det behövs betydligt mer finansiering och investeringar i forskning och utveckling. Detta kan uppnås genom offentlig-privata partnerskap. Ungefär en tredjedel av den teknik som behövs för att finna energilösningar och andra utvägar senast 2030 är i dag tillgänglig. En annan tredjedel befinner sig i experiment- eller pilotfasen, och den sista tredjedelen omfattar teknik och kunnande som just nu fortfarande är föremål för grundforskning vid universitet och forskningsinstitut. Det finns alltså mycket att göra. Vi behöver denna kunskap och den bör ställas till förfogande för den lokala nivån. Kommunerna, städerna och deras partner har alltså en avgörande betydelse.

5.Du presenterade också ditt yttrande vid mötet i intressentplattformen för nollförorening den 25 april. Vilken roll har uppdragen i detta sammanhang och i ett större perspektiv när det gäller att uppnå EU:s klimatmål?

Jag har äran att vara Regionkommitténs andra ledamot som deltar i forumet. Intressentplattformen för nollförorening är ett gemensamt projekt mellan kommissionen och ReK som omfattar omkring 30 europeiska nätverk och organisationer som är ledande inom sina respektive områden – alla är nyckelaktörer som dagligen arbetar konkret med klimat, ren luft, rent vatten och giftfri mark. Genom uppdragen kommer dessa åtgärder att genomföras med stöd av EU-finansiering, och det gäller nu att bestämma vilka åtgärder som ska prioriteras. Om man exempelvis tittar på Finland, så måste tusen forskare från Naturresursinstitutet (Luke) knytas ännu närmare till detta samarbete, som kommuner och regioner sedan i sitt eget beslutsfattande omsätter i praktiken tillsammans med företag. Detta gäller inte bara Finland, utan också EU och resten av världen. På så sätt kan vi tillsammans påskynda utnyttjandet av forskarnas resultat och slutsatser. Min roll är att stödja forskare i detta avseende. Även här skapar intressentplattformen förutsättningar, och uppdragen är ett instrument för praktiskt genomförande. 

6.Uppdragen är också nära kopplade till den digitala omställningen. Hur kan innovation på detta område bidra till att uppnå EU:s mål och klimatneutralitet?

Alla uppdrag måste vara kopplade till kommunernas och städernas dagliga arbete och naturligtvis till deras förnyelse. Dagens processer kräver stora – för att inte säga radikala – förändringar, där digitalisering och artificiell intelligens spelar en avgörande roll. Jag anser att de viktigaste frågorna kommer att vara fenomenbaserad framtidsutveckling, digital infrastruktur med tonvikt på effektiv kompatibilitet, digital säkerhet, MyData och DigiMinä samt en dataekonomi som påskyndar hållbar utveckling. Allt detta måste samlas till stöd för humankapitalets centrala roll inom hållbar samhällsutveckling. Kunskap och god praxis från hela världen måste kunna överföras och skräddarsys för oss i Esbo och andra städer. Detta är en enorm inlärningsprocess där ett genomgripande utnyttjande av kunskapens och teknikens potential, liksom livslångt lärande och innovation, är centrala begrepp som kan omsättas i praktiken på ett sätt som vi kanske ännu inte har förstått fullt ut. Det finns också ett behov av att dra nytta av erfarenheterna från covid-19-pandemin och skapa ”det nya normala” med tonvikt på ett brett psykiskt, fysiskt och virtuellt samarbete på global nivå.

7.Skulle du kunna ge några exempel på hur EU-uppdrag effektivt kan stödja den gröna och den digitala omställningen och förbättra medborgarnas livskvalitet, till exempel i din hemstad Esbo?

För det första är det glädjande att Esbo tillsammans med fem andra städer i Finland hör till dessa 100 uppdragsstäder. I Esbo kommer vi till exempel att sluta använda kol inom de tre närmaste åren. Ett dussintal större investeringsprojekt har inletts i samarbete med Fortum som ansvarar för fjärrvärmenätet och andra företag, med målet att fullständigt fasa ut kol och förbättra användningen av förnybara resurser och energikällor. Ett annat exempel är att man söker nya lösningar tillsammans med Statens tekniska forskningscentral (VTT), universitet och yrkeshögskolor, t.ex. inom fysisk planering genom att ta fram tättbebyggda stadsliknande byar med småhus, som står som förebild för hela Europa när det gäller att visa hur bostäder, arbetsplatser och rörlighet kan genomföras på ett hållbart sätt. Detta är exempel på de banbrytande lösningar som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har efterlyst och som behövs i alla städer. Det är viktigt att städerna samarbetar, är mer delaktiga i EU:s beslutsfattande och uppmärksammar hur man på annat håll sprider bra lösningar.

Kontakt:

pressecdr@cor.europa.eu

Dela :