Covid-19-pandemin, det pågående kriget i Ukraina, den kraftiga energiprisökningen och den stigande inflationen har slagit hårdast mot låginkomsthushållen, vilket ökar fattigdomen och ojämlikheten. Europeiska regionkommittén (ReK) anser därför att rådets rekommendation om en tillräcklig minimiinkomst bör genomföras skyndsamt i alla EU:s medlemsstater. Detta enligt ett yttrande som utarbetats av ordföranden för stadsfullmäktige i Kervo, Anne Karjalainen (FI–PES), och som antogs vid plenarsessionen den 8 februari.

Ett av de överordnade målen i handlingsplanen för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att minska antalet människor som riskerar fattigdom och social utestängning med minst 15 miljoner fram till 2030. Trots ansträngningar har fattigdomen och den sociala utestängningen förvärrats och nått ännu högre nivåer och över 90 miljoner européer riskerade att drabbas av fattigdom och social utestängning 2021 – före Rysslands invasion av Ukraina med dess följdverkningar. ReK, som företräder lokala och regionala myndigheter i hela EU, anser att genomförandet av rekommendationen bör tidigareläggas med tre år till 2027 på grund av den brådskande situationen.

I yttrandet som utarbetats av Anne Karjalainen betonas det att medlemsstaterna bör fokusera på de bakomliggande orsakerna till fattigdom och vidta effektiva åtgärder för att garantera rättvisa löner och anständigt arbete, väsentliga tjänster av god kvalitet, tillräckligt inkomststöd och individanpassade sociala tjänster. EU och medlemsstaterna bör också i samarbete med lokala och regionala myndigheter utveckla konkreta åtgärder för att minska och utrota hemlöshet och energifattigdom.

”Rådets snabba antagande av rekommendationen om minimiinkomst är ett steg i rätt riktning, men det brådskande behovet av åtgärder för att garantera en minimiinkomst i hela EU medför ett behov av ytterligare reflektioner om det effektivaste rättsliga instrumentet för att genomföra sådana åtgärder på EU-nivå”, förklarar föredraganden, som också efterlyser klarhet kring hur de ”proportionerliga” och ”gradvisa” åtgärder som nämns i rekommendationen ska definieras.

Estrella Durá Ferrandis (ES–S&D), Europaparlamentsledamot och medföredragande för Europaparlamentets resolution om en tillräcklig minimiinkomst som säkerställer aktiv inkludering, noterar: ”Det är nödvändigt att se till att alla människor som befinner sig i en utsatt situation eller som riskerar att drabbas av fattigdom omfattas av ett minimiinkomstsystem som ska komplettera andra system för sysselsättningsstöd och socialt stöd och som garanterar en anständig inkomst för dem som behöver det mest. För att bekämpa fattigdom och växande sociala klyftor behövs det bindande EU-lagstiftning som säkerställer system för en anständig minimiinkomst i alla EU-länder och som främjar alla människors integration på en arbetsmarknad av god kvalitet.

Europaparlamentet planerar att anta resolutionen vid nästa veckas plenarsammanträde i Strasbourg.

Mer information:

ReK påpekar i sitt yttrande att det behövs en uppdaterad och fullt ut utvecklad ram för riktmärkning av minimiinkomstsystem på europeisk nivå, baserad på en transparent strategi och jämförbara data. Kommittén understryker att effektiva system och tjänster avseende minimiinkomst har en stabiliserande effekt på ekonomin som helhet, eftersom det är viktigt att utrota fattigdomen och minska inkomstskillnaderna inte bara för att främja social rättvisa utan också för att stödja den ekonomiska tillväxten.För att på ett meningsfullt sätt bekämpa fattigdom anser kommittén mer specifikt att minimiinkomststödet bör hjälpa människor upp till en nivå som ligger över den nationella gränsen för fattigdomsrisk. Dessutom understryker man vikten av ett skyndsamt och fullständigt genomförande av direktivet om tillräckliga minimilöner, vid sidan av rekommendationen om minimiinkomst. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att förbättra sysselsättningsgraden för kvinnor och minska löneskillnaderna, minska barnfattigdomen och integrera ungdomar på arbetsmarknaden.

ReK anser att minimiinkomstsystemen bör ha individanpassade inslag som undanröjer hinder för att återvända till och stanna kvar i arbetslivet och som ser till att arbete lönar sig, vilket ökar den sociala delaktigheten. Kommunerna och regionerna understryker även att den gröna omställningen och den koldioxidneutrala ekonomin måste ta hänsyn till den sociala dimensionen och stödja kompetenshöjning för personer som riskerar att bli arbetslösa, som är arbetslösa eller som står utanför arbetsmarknaden.

Kontaktperson:

Lauri Ouvinen

Tfn +32 473 53 68 87

lauri.ouvinen@cor.europa.eu