Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
EU kan göra mer för att minska konsekvenserna av jordbävningar på byggnader  

Europeiska unionen bör till följd av de fruktansvärda förlusterna av människoliv som orsakats av jordbävningar i Italien i år anta en långsiktig strategi för stöd till renovering av sårbara byggnader och sårbar infrastruktur. Detta framhåller Europeiska regionkommittén i en rad politiska rekommendationer som antogs den 11 oktober. Bland förslagen betonar EU:s ledamotsförsamling för lokala och regionala myndigheter att EU och EU:s medlemsstater bör öka finansieringen för renoveringsarbete, med motiveringen att investeringen skulle ge ekonomisk utdelning och skulle kunna minska klimatutsläppen, samt minska dödstalen.

Rapporten " En europeisk politik för jordbävningssäkring av byggnader och infrastruktur" utarbetades på initiativ av Europeiska regionkommittén (ReK) och dess antagande planerades sammanfalla med internationella dagen för katastrofriskreducering den 13 oktober. ReK samarbetar med FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNISDR) för att uppmuntra lokala och regionala myndigheter i hela Europa att skydda sina samhällen mot skador orsakade av naturkatastrofer.

ReK:s föredragande Vito Santarsiero (IT–PES), ledamot av regionfullmäktige i Basilicata i södra Italien, påminner om att ett farligt naturfenomen inte nödvändigtvis måste leda till en katastrof i den skala som vi har sett i Italien i år. "Sårbara byggnader gör skillnaden mellan ett problem och en katastrof. Vi måste göra våra byggnader motståndskraftiga. Det kommer att kosta pengar, men vi kan också kombinera denna renovering – 'jordbävningssäkring' – med insatser för att öka energieffektiviteten, vilket skulle spara pengar och hjälpa klimatet. Vi måste också komma ihåg kostnaderna för uteblivna insatser: under de senaste 50 åren har Italien förlorat 100 människor och omkring 3 miljarder euro varje år på grund av jordbävningar, vilket ofta har lagt press på de lokala ekonomierna i åratal och äventyrat den framtida utvecklingen. EU har goda tekniska byggnormer för skydd mot jordbävningar och tillhandahåller alltid finansiellt stöd för uppröjningsarbetet efter en jordbävning. EU bör dock investera mer i förebyggande åtgärder genom att ta hänsyn till risken för jordbävningar när beslut fattas om hur EU:s regionala fonder ska användas och genom att kräva att all infrastruktur som byggs med EU-medel ska vara katastroftålig. Dessa åtgärder skulle också hjälpa oss att hantera andra naturfenomen såsom översvämningar och värmeböljor, som blir allt vanligare i och med klimatförändringarna."

"ReK:s rekommendationer handlar om mycket mer än pengar", förklarar Vito Santarsiero. "Förebyggande åtgärder förutsätter korrekt information, kompetenta lokala myndigheter, lyhörda samhällen och effektiva larmtjänster – och på alla dessa områden är de lokala myndigheterna av avgörande betydelse. Vi har förslag som skulle kunna hjälpa på alla dessa fronter, bland annat antagandet av en handlingsplan på EU-nivå för mer forskning om jordbävningar."

Vito Santarsiero sade att en särskild utmaning är att övertyga äldre husägare att vidta förebyggande åtgärder, och betonade att även om Italien, Grekland och Rumänien är särskilt utsatta finns det en "måttlig" risk för jordbävningar i delar av Portugal, Spanien och Frankrike. Jordbävningar kan också orsaka tsunamier i hela Medelhavsområdet, från Lissabon till Kreta.

I maj 2017 gjorde ordföranden, förste vice ordföranden och ledarna för de fem politiska grupperna i ReK en studieresa till de italienska regionerna Umbrien, Lazio, Abruzzo och Marche för att få en uppfattning om de skador som jordbävningarna orsakat.

Vid en konferens som anordnas i samarbete mellan ReK och UNISDR den 12 oktober kommer Vito Santarsiero att leda diskussionerna med företrädare för Europeiska investeringsbanken, Världsbanken och Zürich Insurance Group om hanteringen av katastrofrisker.

År 2016 undertecknade Europeiska regionkommittén och UNISDR en femårig handlingsplan för att öka antalet europeiska städer och regioner som vidtar åtgärder för att minska katastrofrisken. UNISDR förvaltar FN:s Sendai-ramverk för katastrofriskreducering 2015–2030, som betonar sambanden mellan naturkatastrofer, klimatåtgärder och hållbar utveckling. Sendai-ramverket är frivilligt och hittills har 3 678 kommuner anslutit sig till UNISDR:s gräsrotsinitiativ med lokala myndigheter, Making Cities Resilient.

Kontaktperson:
Andrew Gardner
Tfn +32 473843981
andrew.gardner@cor.europa.eu

Dela :