En hållbar och effektiv förvaltning av jord- och skogsbruket är avgörande för att bevara och skydda landskapet, hålla landsbygdsekonomierna levande, motverka avfolkning och på så sätt bekämpa skillnader i utveckling. Lokala och regionala ledare uppmanar EU att stödja små och medelstora företag och mikroföretag på landsbygden, särskilt genom förenklade förfaranden när det gäller regler kring statligt stöd.
Europeiska unionens satsning på att bli en klimatneutral kontinent senast 2050 och dess insatser för att blåsa nytt liv i landsbygdsområden och bevara sammanhållningen som ett grundläggande värde för EU måste åtföljas av en viss flexibilitet i reglerna för statligt stöd till jordbruket och företag på landsbygden. Detta är det centrala budskapet från Europeiska regionkommittén (ReK) i yttrandet ”Framtida statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden i EU”, utarbetat av Guido Milana (IT–PES), ledamot av kommunfullmäktige i Olevano Romano, och antaget vid plenarsessionen den 27–28 april.
”Efter den kris som orsakades av pandemin sätter kriget i Ukraina press på Europas ekonomiska återhämtning och den gröna omställningen inom jordbrukssektorn. Vi kan dock inte tillåta oss att göra avkall på kampen mot klimatförändringarna och vi säger ett tydligt ’nej’ till dem som utnyttjar konflikten för att undergräva den gröna given eller från jord till bord-strategin. Vi anser att det är viktigt att investera i den gröna omställningen, men efterlyser samtidigt att den åtföljs av lämpliga stödåtgärder. Här ingår först och främst flexiblare och enklare regler för statligt stöd till jordbruks-, landsbygds- och skogsbrukssektorerna. Därför efterlyser vi en omdefiniering av begreppet små och medelstora företag och en ny definition av mikroföretag specifikt för jordbrukssektorn, eftersom jag är fast övertygad om att dessa företag måste stödjas eftersom de är de mest lämpade för att lyckas med den gröna omställningen”, sade föredraganden.
Lokala och regionala ledare efterlyser stöd till jordbruksföretag med avseende på den gröna omställningen, särskilt till mindre företag som arbetar med att skydda landskapet, samt mikroföretag, som inte skulle kunna klara omställningen på egen hand. ReK:s ledamöter betonar också att tillräckligt stöd bör ges till små och medelstora företag på landsbygden, utan åtskillnad mellan dem som är verksamma inom jordbruket och dem som inte är det.
Kommissionen ska lägga fram nya förslag avseende beviljande av statligt stöd på jordbruksområdet, som kommer att gälla från och med den 1 januari 2023. Kommittén betonar behovet av en konkret förenkling av de administrativa förfarandena för lokala myndigheter när de mottar statligt stöd eller när de är tvungna att hantera nödsituationer. Förenklade kostnader anses för närvarande vara förenliga med reglerna för statligt stöd endast när det gäller stöd som medfinansieras av EU. Kommittén anser dock att det inte finns något giltigt skäl att fortsätta att föreskriva olika metoder för beräkning av stödberättigande kostnader beroende på varifrån stödordningens finansiering kommer.
Förutom jordbruket spelar skogsbrukssektorn en avgörande socioekonomisk roll för den regionala utvecklingen, särskilt i de mest avlägsna områdena, bergsregionerna och de mest missgynnade områdena. När det gäller denna sektor begär lokala ledare att stöd till infrastruktur inte automatiskt bör betraktas som statligt stöd när det gäller icke-produktiva investeringar. I ett separat yttrande som antogs under plenarsessionen och som har utarbetats av Joan Calabuig Rull (ES-PES), regionsekreterare med ansvar för Europeiska unionen och förbindelser med utlandet, regeringskansliet, regionen Valencia, understryker ReK-ledamöterna att industriellt och hållbart bearbetade och förvaltade skogsprodukter ger ett positivt bidrag till många regionala ekonomier.
I yttrandet om EU:s skogsstrategi för 2030 uppmärksammas kommissionen på behovet av att hitta en balans mellan de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av ett hållbart skogsbruk, och det betonas hur viktigt det är att respektera och bevara skogarnas mångfald genom hållbara förvaltningsmetoder.
De lokala ledarna understryker att en hållbar skogsförvaltning kräver utökad EU-finansiering genom att tydliga och realistiska ekonomiska resurser anslås samtidigt som de administrativa förfarandena förenklas.
Föredragande Joan Calabuig Rull konstaterade: ”Att fastställa en gemensam ram och gemensamma mål på EU-nivå är mycket positivt, men det innebär inte att subsidiariteten får försvagas på detta område, med tanke på skogarnas mångfald i Europa och det faktum att 40 % av skogarna förvaltas av lokala och regionala myndigheter. EU, som har en lång rad befogenheter i närliggande frågor, bör stödja regioner och kommuner eftersom det i slutändan är dessa som kommer att genomföra den europeiska strategin. Detta angreppssätt är centralt för att uppnå hållbar skogsförvaltning i dess tre dimensioner, nämligen i socialt, ekonomiskt och miljömässigt hänseende.”
Skogssektorn, jordbruket och produkter med anknytning till markanvändning, såsom biomassa, träbaserade och biobaserade produkter, bidrar avsevärt till den ekonomiska utvecklingen och till att arbetstillfällen skapas i landsbygdsområden. Sektorerna markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är också avgörande inom klimatpolitiken. Åsa Ågren Wikström (SE–EPP), ledamot, regionfullmäktige, Region Västerbotten och föredragande för det antagna yttrandet ”Översyn av LULUCF-förordningen och ansvarsfördelning”, framhöll: ”Vi måste betrakta skogssektorns fulla potential när det gäller att begränsa klimatförändringarna och utveckla den lokala och regionala bioekonomin. Skogens koldioxidbindning, produktanvändningen och bioenergin från skogen kan bidra till att minska klimatpåverkan och skapa nya arbetstillfällen. Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem som inte kan lösas genom enbart nationella eller lokala åtgärder. Alla ekonomiska sektorer måste bidra till att minska koldioxidutsläppen och samtidigt väga in rättvisa och solidaritet. Den nödvändiga omställningen måste vara faktabaserad och involvera lokala och regionala myndigheter.”
Mer information:
I maj 2021 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett arbetsdokument med en sammanfattning av resultaten av en utvärdering av reglerna för statligt stöd till jordbruks- och skogsbrukssektorn och till landsbygdsområden. I utvärderingen dras slutsatsen att vissa riktade justeringar kan bli nödvändiga för att anpassa de gällande reglerna till EU:s nuvarande prioriteringar, den framtida gemensamma jordbrukspolitiken och den europeiska gröna given. Antagandet av de reviderade reglerna planeras till slutet av 2022 för att kunna tillämpas från 2023.
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har under tiden antagit förordningarna om den nya gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt förordning (EU) 2021/2115 i vilken det fastställs regler för stöd till strategiska planer med beaktande av ReK:s yttrande om den nya gemensamma jordbrukspolitiken.
ReK antog i januari 2022 yttrandet ”En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden”, med Andalusiens regionpresident Juan Manuel Moreno Bonilla som föredragande.
ReK har framfört sina synpunkter på strategierna för biologisk mångfald och från jord till bord i sina yttranden ”Städer och regioner med biologisk mångfald efter 2020 vid FN:s 15:e partskonferens för konventionen om biologisk mångfald och i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030” respektive ”Från jord till bord – den lokala och regionala dimensionen”.
Skogen täcker en allt större markareal (för närvarande 43 %), främst i avfolkade områden. Skogsbrukssektorn (förvaltning och avverkning, industriell bearbetning av trä- och papper) stod enligt uppgifter från 2018 för 2,1 miljoner direkta arbetstillfällen i EU, med ett bruttoförädlingsvärde på 109 855 miljoner euro. Under 2018 var 397 000 företag verksamma inom skogsbruksbaserade näringar, vilket motsvarar 15 % av tillverkningsföretagen. Dessutom var 1,2 miljoner personer sysselsatta inom tillverkning av trämöbler och i papperstryckeribranschen, som genererade ett bruttoförädlingsvärde på 25 000 respektive 31 000 miljoner euro. Dessutom tillkommer bioenergi, träbyggnation och skogliga biprodukter, som stod för ytterligare 4 miljoner arbetstillfällen.
Hållbara jordbruksmetoder och klimatsäkra skogsbruksstrategier som respekterar och bidrar till att återställa den biologiska mångfalden i Europa är viktiga inslag i den europeiska gröna given, som är EU:s tillväxtstrategi för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Den gröna given på lokal nivå är ett flaggskeppsinitiativ från Europeiska regionkommittén som syftar till att sätta städer och regioner i centrum för EU:s omställning till klimatneutralitet. Den innehåller flera åtgärdsförslag såsom ”Trees for Life” (träd för livet), en enkät för att samla in städernas och regionernas synpunkter på utmaningarna och möjligheterna med att genomföra den europeiska gröna given lokalt och en uppmaning till alla lokala och regionala myndigheter att dela med sig av sina klimatåtaganden.
Kontaktpersoner:
Matteo Miglietta
Tfn +32 470895382
matteo.miglietta@cor.europa.eu
David Crous
Tfn +32 470881037
david.crous@cor.europa.eu