Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
En ny studie från ReK slår larm om bristen på deltagande av regioner och städer i de nationella återhämtningsplanerna  

Samtidigt som EU:s stats- och regeringschefer sammanträder i Bryssel för att se över läget i den ekonomiska återhämtningen visar resultaten av en ny studie som beställts av Europeiska regionkommittén (ReK) på ett bristande deltagande av regionerna och städerna i utarbetandet och genomförandet av de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Studien presenterades under sammanträdet i ReK:s utskott för ekonomisk politik (ECON) . ECON-utskottets medlemmar har också uttryckt allvarlig oro över att den bristande uppmärksamhet som i planerna ägnas åt territoriella skillnader och den otillräckliga samordningen med sammanhållningspolitikens mål medför en risk för överlappning mellan de olika fonderna.

Enligt studien, där åtta av de nationella planer som hade lämnats in till kommissionen i slutet av maj analyseras, finns i de nationella återhämtningsplanerna mycket begränsade möjligheter för regionerna att ge ett demokratiskt bidrag. De flesta regionala och lokala aktörer rådfrågades endast formellt och ensidigt och kommer främst att ansvara för det administrativa genomförandet av investeringspolitiken. Deras idéer införlivades sällan i planerna. Genom att ge städerna och regionerna större politiskt spelrum vad gäller användning av investeringsresurser skulle man dock kunna få lokalsamhällena att känna sig delaktiga i den politiska processen och stärka kapacitetsuppbyggnaden på lokal nivå. De lokala och regionala myndigheterna är avgörande för att tillhandahålla investeringar och tjänster samt genomföra reformer, och deras bristande deltagande skulle kunna undergräva de nationella planernas genomslagskraft och effekt.

Michael Murphy (IE–EPP), ordförande för ReK:s ECON-utskott och ledamot av Tipperary County Council, framhöll: ”Den studie som presenteras i dag bekräftar det vårt tidigare arbete antytt, nämligen att situationerna skiljer sig mycket åt runt om i EU, men att många medlemsstater inte behandlar samråd med regionala och lokala aktörer som meningsfulla utbyten, utan snarare som unilaterala förfaranden – som en ruta som ska kryssas i. Regionernas och städernas rika kunskaper och erfarenheter införlivas sällan i återhämtningsplanerna, vilket innebär att man går miste om en möjlighet och helt enkelt är dålig förvaltning. Lokala och regionala myndigheter spelar en avgörande roll i att tillhandahålla investeringar och offentliga tjänster, samt genomföra reformer, och det är ett misstag att försöka åstadkomma EU:s återhämtning utan dem.”

ECON-utskottets medlemmar beklagade att de investeringar som föreslås i de nationella planerna inte beaktar potentiella synergier mellan faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s sammanhållningspolitiska medel. Överlappningar mellan de två finansieringsinstrumenten skulle kunna minska sammanhållningspolitikens effektivitet. Bortsett från i Italien och Belgien finns det ingen territoriell fördelning av medel. I studien dras också slutsatsen att den roll som i de nationella planerna tillskrivs de lokala och regionala myndigheterna för att driva på den gröna och digitala omställningen fortfarande är vag och dåligt definierad.

Mot bakgrund av studiens resultat uppmanade ECON-utskottets medlemmar kommissionen att genomföra en noggrann bedömning av alla de nationella återhämtningplanerna, att – tillsammans med Europaparlamentet – insistera på att de lokala och regionala myndigheternas roll i de återstående faserna av de nationella planerna definieras, att hålla fast vid sammanhållning som ett grundläggande värde och att involvera EU:s regioner och städer i den europeiska planeringsterminen och i övervakningen och utvärderingen av planerna.

Förutom debatten om EU:s återhämtningsfond antog ECON-utskottet utkastet till yttrande ” Skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk i Europeiska unionen ”. I yttrandet efterlyses en enhetlig europeisk ram för geografiska beteckningar för industri och hantverk, som ska ersätta en rad olika nationella rättsliga instrument och därmed säkerställa en viktig del av Europas kulturarv, förbättra konsumenternas rättigheter, öka producenternas inkomster och bidra till utvecklingen av de berörda regionerna.

Martine Pinville (FR–PES), ledamot av regionfullmäktige i Nouvelle-Aquitaine och föredragande för yttrandet, sade: ”ReK har sedan länge efterlyst en förordning som skyddar geografiska beteckningar för industri och hantverk. Detta måste nu omsättas i praktiken. För konsumenterna skulle en sådan förordning vara en garanti för produktens ursprung, kvalitet och äkthet. För hantverkare eller företag skulle det innebära att de får uppskattning för sina kunskaper och att de skyddas mot illojal konkurrens och förfalskning. För regionerna handlar det avslutningsvis om att skydda det lokala arvet och behålla mervärdet och ortsbundna arbetstillfällen inom deras territorium.”

Yttrandet kommer enligt planerna att antas av plenarförsamlingen vid ReK:s plenarsession i oktober.

ECON-utskottets sammanträde innebar också ett tillfälle för medlemmarna att utbyta åsikter om arbetsdokumenten för ”Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning”, som presenterades av föredraganden Jeanette Baljeu (NL–Renew), och för yttrandet om bättre lagstiftning, som presenterades av CIVEX-utskottets föredragande Piero Mauro Zanin (IT–EPP).

Dessutom utsåg ECON-utskottet Rob Jonkman (NL–ECR) till föredragande för yttrandet om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och rekommenderade att Mark Weinmeister (DE–EPP) utnämns till huvudföredragande för yttrandet om den europeiska digitala identiteten.

Bakgrund:

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är ett finanspolitiskt instrument på 672,5 miljarder euro (312,5 miljarder euro i bidrag och 360 miljarder euro i lån) som utformats för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra reformer och investera i EU:s gemensamma prioriteringar. Faciliteten är det största finansieringsverktyget i återhämtningsinstrumentet Next Generation EU på 750 miljarder euro. För att få ta del av stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens måste medlemsstaterna lägga fram nationella planer för återhämtning och resiliens, där de redogör för vilka reformer och investeringar som bör finansieras. Fram till nu har kommissionen fått in 24 nationella planer av totalt 27, och 12 av dem har godkänts.

Studien ”Regional and Local Authorities in the National Recovery and Resilience Plans”, som beställts av ReK, fokuserar på åtta av de nationella planer som lämnats in till EU i slutet av maj 2021: Belgien, Kroatien, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien och Spanien. Den fullständiga studien finns här .

Redan i det gemensamma samråd mellan ReK och Europeiska kommuners och regioners råd som lades fram i januari påpekades det att många regeringar i EU utestängt regionerna och städerna från utarbetandet av planerna för återhämtning efter covid-19. De fullständiga resultaten finns här .

I enlighet med förordningen om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens (artikel 18.4 q), och så som nyligen upprepats i Europaparlamentets resolution , som antogs av en stor majoritet, bör planerna för återhämtning och resiliens utarbetas och, ”när så är möjligt”, genomföras efter en ”samrådsprocess som i enlighet med den nationella rättsliga ramen har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter”. Medlemsstaterna måste lämna in en sammanfattning av samrådsprocessen där man beskriver ”hur intressenternas synpunkter återspeglas i planen för återhämtning och resiliens”.

Kontaktperson:

Maximilian v. Klenze

Tfn +32 22822044

Maximilian.vonKlenze@cor.europa.eu

Matteo Miglietta

Tfn +32 470895382

Matteo.Miglietta@cor.europa.eu

Share: