Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Klimatförändringarna: dags att agera  

President Karl-Heinz Lambertz
Climate change: time for action

Uttalande av ordförande Karl-Heinz Lambertz inför FN:s klimattoppmöte i New York den 23 september 2019.

Att ignorera de tusentals människor som varje vecka går ut på gatorna för att kräva att världens ledare ska infria de löften som gjordes när de undertecknade Parisavtalet 2015 vore inte bara en katastrof för miljön utan även ett ekonomiskt och moraliskt misstag. Klimatskeptiker som ifrågasätter kopplingen mellan människans beteende och klimatförändringarna bortser inte bara från vetenskapen utan riskerar även att gå miste om ekonomiska möjligheter och fördjupa klyftan mellan människorna och politiken. Regeringar och myndigheter på alla nivåer har en skyldighet att agera, så att inte kostnaderna vältras över på kommande generationer.

Vetenskapen är entydig: klimatförändringarna fortskrider. Vi ser redan nu hur extrema väderförhållanden blir allt vanligare. Polarisarna och glaciärerna smälter, havsnivån stiger och den biologiska mångfalden minskar allt snabbare . Det ekonomiska argumentet är lika övertygande: den globala uppvärmningen kostar tolv miljarder euro per år. Övergången till en koldioxidfri ekonomi kommer att skapa välbehövliga arbetstillfällen, göra EU mer konkurrenskraftigt och minska vårt energiberoende.

Vid den stora klimatkonferensen i New York i dag kommer FN:s generalsekreterare, Antonio Guterres, att uppmana världens ledare att påskyndaklimatåtgärderna och att höja klimatmålen. Världens länder har redan ingått det mest ambitiösa internationella klimatavtalet någonsin. Vi har enats om målen och är i stort sett överens om hur och enligt vilka regler de ska uppnås. Men med nuvarande takt kommer den globala temperaturen ändå att öka med 3°C fram till 2100. Vi måste höja ambitionsnivån och omvandla utfästelserna till resultat. Och ingen kan infria dessa löften utan att involvera lokalsamhällena, städerna och regionerna.

Hälften av jordens befolkning är idag bosatta i städer, denna andel kommer sannolikt öka till 70 procent fram till år 2050. Städerna förbrukar så mycket som 80 procent av energiproduktionen och står för nästan en lika stor andel av utsläppen av växthusgaser. Lokala myndigheter spelar en avgörande roll eftersom de står för mer än 70 procent av begränsningen av klimatförändringarna och upp till 90 procent av klimatanpassningsåtgärderna. I en FN-rapport som offentliggjordes i veckan sägs det att investeringar i åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i städerna kommer att ge en avkastning på minst 23,9 biljoner US-dollar fram till 2050.

Ändå har de lokala myndigheterna, städerna och regionerna fortfarande ingen formell plats vid förhandlingsbordet vid de globala klimatsamtalen. Städernas och regionernas klimatåtaganden och klimatframgångar väntar fortfarande på ett formellt erkännande och på att inlemmas i Parisavtalet. Vissa hävdar att vi bara har tolv år på oss att ändra riktning; det är bråttom att mäta och inkludera de lokala åtgärderna. Dessa lokalt och regionalt fastställda bidrag är avgörande för att vi ska kunna dra nytta av städernas och regionernas klimatframgångar.

Europeiska regionkommittén, EU:s församling av lokala och regionala ledare, ser på nära håll hur avgörande städernas och regionernas roll är när det gäller att genomföra klimatåtgärder. Våra ledamöter har direkta befogenheter på nyckelområden när det gäller att minska koldioxidutsläppen och strävar dagligen efter att göra stadsområden grönare och ta till en mängd olika hållbara lösningar inom varierande områden, alltifrån transportsektorn till produktion och konsumtion av energi, avfallshantering och skydd av den biologiska mångfalden. Men de lokala myndigheterna behöver mer än erkännande och stöd.

Vi uppmanar regeringar och stater att ta efter och utvidga borgmästaravtalet , som i dag stöds av över 9 500 städer som frivilligt har åtagit sig att överträffa EU:s klimat- och energimål. Borgmästaravtalets strukturerade system för tekniskt och ekonomiskt stöd hjälper de lokala myndigheterna att genomföra den gröna omställningen. Europeiskt ekonomiskt stöd genom instrument som europeiskt lokalt energistöd (Elena), som sjösattes för tio år sedan av Europeiska investeringsbanken, har hittills mobiliserat cirka sex miljarder euro i klimatvänliga investeringar för lokala myndigheter.

Genom den så kallade gröna given ger EU energiövergången och utfasningen av fossila bränslen i ekonomin högsta prioritet. EU måste höja sina energi- och klimatmål och upprätthålla sin regionalpolitik – sammanhållningspolitiken – som ett viktigt verktyg för att genomföra klimatåtgärder. EU:s nästa långsiktiga budget bortom 2020, som nu är under förhandling, måste vara klimatsäker, och regeringarna måste upphöra med att subventionera investeringar i fossila bränslen.

Klimatförändringarna är ett av de största hot vi står inför, och faktum är att det är en kamp mot klockan. Det är uppenbart att ingen enskild åtgärd kommer att sätta stopp för den globala uppvärmningen. Samfällda ansträngningar behövs från alla styresnivåer, näringslivet, det civila samhället och enskilda individer. Redan före Parisförhandlingarna krävde Europeiska regionkommittén att EU skulle uppnå klimatneutralitet senast 2050, ett mål som nyligen har satts av EU men som ännu inte har införts i lagstiftningen. Vi uppmanar alla jordens länder att lägga fram sina planer för att uppnå detta mål och att visa hur de kommer att involvera och stödja sina lokala och regionala myndigheter.

Kontakt:

pressecdr@cor.europa.eu