Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Klimatanpassning: vi behöver lokala lösningar för att anpassa oss till den globala uppvärmningen  

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar den nya EU-strategin för klimatanpassning , som kommissionen antog den 24 februari 2021 . ReK beklagar dock att strategin, även om den gör det möjligt att omsätta planer i handling, fortfarande saknar konkreta klimatanpassningsmål. I den nya strategin fastställs hur Europeiska unionen (EU) kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Under perioden 1980–2016 uppgick de sammanlagda ekonomiska förlusterna till följd av extrema väderförhållanden i Europa till över 436 miljarder euro. Med covid-19-pandemin har behovet av att bygga en hälsosammare och säkrare miljö för alla bara ökat. ReK efterlyste därför en ny EU-strategi för klimatanpassning i det yttrande som antogs vid plenarsessionen i december 2020.

Juan Espadas (ES–PES), borgmästare i Sevilla samt ordförande för ReK:s ENVE-utskott och arbetsgruppen om den gröna given på lokal nivå , sade: ”Skogsbränder, ödeläggande översvämningar, dödlig torka: klimatkatastroferna drabbar så många människor, och de sker allt oftare och blir allt intensivare. Klimatkrisens konsekvenser är extrema och vi måste agera nu, eftersom detta redan är vårt nya normalläge. Det här är en global nödsituation som kräver lokala lösningar. Den nya klimatanpassningsstrategin kan hjälpa lokala och regionala myndigheter att förbereda och anpassa sig till dessa extrema förhållanden och att stärka vår klimatresiliens. Vi välkomnar förslaget från kommissionens verkställande vice ordförande Frans Timmermans och tackar honom för att han erkänt betydelsen av lokala klimatåtgärder.”

Markku Markkula (FI–EPP), ordförande för stadsstyrelsen i Esbo och för landskapsstyrelsen i Nylands förbund, framhöll: ”Det gläder oss att kommissionen antagit en mer ambitiös EU-strategi för anpassning, som överensstämmer med vår uppmaning att främja aktiv subsidiaritet och proportionalitet, och därmed erkänner den viktiga roll som städerna och regionerna spelar i klimatanpassningen. Nu behöver vi blicka framåt och avsevärt öka finansieringen av lokala klimatanpassningsprojekt, öka spridningen av bästa praxis på EU-nivå och dra nytta av de möjligheter till innovation som databaserat beslutsfattande medför.” Markku Markkula är före detta ordförande för ReK och föredragande för det yttrande om klimatanpassning som antogs i december 2020.

ReK ställer sig bakom kommissionens mål att främja hållbar och motståndskraftig stads- och landsbygdsutveckling och koncentrera de finansiella medlen till den lokala nivån, inbegripet stöd till jordbruket, som är den sektor som är mest sårbar för klimatförändringarna.

EU:s ledamotsförsamling för städer och regioner ser fram emot att samarbeta med kommissionen vad gäller den nya enhet för politiskt stöd som ska ge direkt tekniskt stöd till lokala och regionala myndigheter för att utveckla och genomföra anpassningsstrategier och åtgärdsplaner i nära samarbete med borgmästaravtalet .

De lokala och regionala myndigheternas deltagande i fastställandet av anpassningsagendan kommer också att förstärkas genom viktiga EU-program såsom EU-agendan för städer – ett EU-initiativ som inleddes i maj 2016 baserat på en arbetsmetod på flera nivåer mellan medlemsstater, städer och kommissionen för att stimulera tillväxt, livskvalitet och innovation i europeiska städer.

Kommittén stöder förslaget om översyn av riktlinjerna för bättre lagstiftning och erkännandet av lokal klimatanpassning som en övergripande prioritering. ReK välkomnar även den betydelse som i strategin fästs vid integrering av politiken för klimatanpassning. Kommittén betonar att det är mycket viktigt att genomföra de lokala klimatåtgärderna – som är en av de tre prioriteringarna i den nya klimatanpassningsstrategin – för att kunna omsätta planerna i handling.

ReK stöder förslaget om det Europeiska observatoriet för klimat och hälsa och föreslår en öppen dialog för att se till att det lägger grunden för inkludering av hälsodimensionen i den europeiska gröna given , EU:s tillväxtstrategi, för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

ReK stöder ytterligare övervakning och datainsamling som ett viktigt verktyg för att rikta in sig på lokala och regionala klimatanpassningsåtgärder. Den europeiska plattformen för kunskap om anpassning Climate-Adapt ska stärkas och utvidgas och uppgifterna från Copernicus klimatförändringstjänst ska utnyttjas i ännu högre grad.

Rådet förväntas nå enighet om slutsatserna om den nya EU-strategin för klimatanpassning i juni 2021.

Mer information:

Efter kommissionens och ReK:s tillkännagivande vid plenarsessionen i oktober 2020 har det direkta samarbetet mellan EU och de lokala och regionala myndigheterna stärkts genom upprättandet av borgmästaravtalets territoriella avdelning, bestående av 27 ReK-ledamöter som kommer att tillkännages inom kort. EU:s ledamotsförsamling för städer och regioner företräds nu vid borgmästaravtalets politiska styrelse av Warszawas borgmästare och före detta Europaparlamentsledamoten Rafał Kazimierz Trzaskowski (PL–EPP).

ReK inrättade nyligen arbetsgruppen om den gröna given på lokal nivå för att säkerställa att EU:s strategi för hållbar tillväxt och planerna för återhämtningen efter covid-19 omsätts i direkta finansiella medel till städer och regioner för att genomföra den europeiska gröna given på lokal nivå.

Som en del av sin kampanj för att bygga upp motståndskraftiga samhällen har ReK lanserat en webbaserad sammanställning av 200 exempel på bästa praxis från ReK:s ledamöter. Den visar hur städer och regioner redan genomför den gröna given genom konkreta projekt vad gäller anpassning till och begränsning av klimatförändringarna.

Den nya EU-strategin för klimatanpassning tillkännagavs i meddelandet om den europeiska gröna given efter en utvärdering av strategin från 2013 , som genomfördes 2018, och ett öppet offentligt samråd i maj–augusti 2020.

Klimatförändringarna har omfattande följder för ekosystemen, de ekonomiska sektorerna samt människors hälsa och välbefinnande i Europa.  Enligt kommissionen uppgick de sammanlagda rapporterade ekonomiska förlusterna på grund av extrema väder- och klimatrelaterade händelser i Europa under perioden 1980–2016 till över 436 miljarder euro.

Jordbruket är den sektor som är mest sårbar för klimatförändringarna. Bara under 2018 uppgick skadorna inom jordbruket till runt 2 miljarder euro i Frankrike, 1,4 miljarder euro i Nederländerna och 770 miljoner euro i Tyskland. Med en global uppvärmning på 3 °C skulle torka inträffa dubbelt så ofta och de absoluta årliga förlusterna till följd av torka skulle öka till 40 miljarder euro om året i Europa. Medelhavsområdet och Atlantområdet skulle drabbas hårdast ( EU Science Hub ).

Kontaktperson:

David Crous

david.crous@cor.europa.eu

+32 470881037

Share: