Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Städer och regioner efterlyser stöd till kolregioner i omvandling  

Behoven i EU:s kolregioner i samband med EU:s energiomställning stod högst upp på dagordningen för Europeiska regionkommitténs (ReK) utskott för ekonomisk politik (ECON) den 9 juli i Bryssel. I ett yttrande som utarbetats av Mark Speich, statssekreterare med ansvar för federala, europeiska och internationella frågor i Nordrhein-Westfalen, efterlyste ECON-utskottets medlemmar justerade regler för statligt stöd och ytterligare finansiering för de berörda regionerna inom ramen för sammanhållningspolitiken 2021–2027.

Europeiska kommissionen presenterade 2018 sin strategiska långsiktiga vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi fram till år 2050. För att uppnå detta mål måste EU i stor utsträckning frångå fossila bränslen och framför allt väsentligt minska kolkraftsproduktionen. Kol utvinns fortfarande i 41 NUTS 2-regioner* i 12 medlemsstater, där det spelar en stor roll i den lokala ekonomin.

Mark Speich (DE–EPP), statssekreterare med ansvar för federala, europeiska och internationella frågor i Nordrhein-Westfalen och föredragande för ReK:s yttrande om ”Den socioekonomiska omvandlingen av kolregioner i Europa” , sade: ” 185 000 människor är fortfarande anställda i kolgruvor runtom i Europa, och ytterligare 52 000 arbetar vid kolkraftverk. Kolindustrin är också indirekt kopplad till olika ekonomiska sektorer, såsom produktion av insatsvaror, utrustning, tjänster och konsumentvaror, som är kopplade till ytterligare 215 000 arbetstillfällen. Det kommer att ta tid att omvandla ekonomin och bygga upp nya industrier. Vi måste därför se till att de berörda arbetstagarna och samhällena får det stöd, den utbildning och det ekonomiska bistånd som de behöver för att återuppbygga sina lokala ekonomier. Vi måste ge dem nya möjligheter så att de vet att de inte kommer att lämnas på efterkälken.”

I detta sammanhang välkomnar ECON-utskottets medlemmar Europaparlamentets efterlysning av en fond för en rättvis energiomställning i EU:s nästa långtidsbudget (den fleråriga budgetramen). De betonade dock att ytterligare finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken 2021–2027 skulle vara bättre lämpat att stödja kolregioner och deras behov av skräddarsytt stöd än en centraliserad fond. Detta är särskilt relevant eftersom dessa regioner skiljer sig kraftigt åt när det gäller geografiskt läge, ekonomisk utvecklingsnivå och framtida befolkningsutveckling.

Jerzy Buzek (PL–EPP), ordförande för Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), sade: ”Jag är glad över att ReK är ännu en EU-institution som stöder inrättandet av den fond för en rättvis omställning för kolregioner som jag lagt fram ett förslag om i Europaparlamentets ITRE-utskott och som stöds av en överväldigande majoritet av Europaparlamentets ledamöter. Även om synergieffekterna med sammanhållningsfonderna kommer att vara viktiga förväntar sig Europaparlamentet ytterligare finansiering och en separat budgetpost för fonden i den nya fleråriga budgetramen. Detta kommer att vara avgörande, inte bara som en stark signal till medborgarna i kolregionerna, som inte får lämnas på efterkälken, utan även som ett viktigt budskap om att vi i EU är seriösa när det gäller Parisavtalet, vår energiomställning och våra ambitiösa klimatmål.”

ECON-utskottets medlemmar betonade också det europeiska mervärdet i att stödja kolregionerna i denna övergångsfas och rekommenderade att kolregionerna ges tillräcklig flexibilitet vid tillämpningen av EU:s regler om statligt stöd så att de kan fasa ut kolet på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt.

Under sammanträdet debatterade och antog ReK-ledamöterna också yttranden om

”Rapport om genomförandet av offentlig upphandling” , föredragande Thomas Habermann (DE–EPP)

”Bidrag från regioner och städer till en ny ram för EU:s politik för små och medelstora företag” , föredragande Tadeuz Truskolaski (PL–EA)

Information till redaktörerna:

* NUTS-nomenklaturen (gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter) är ett hierarkiskt system för att dela upp EU:s ekonomiska territorium i syfte att samla in, utveckla och harmonisera europeisk regional statistik, socioekonomiska analyser av regionerna och utformning av EU:s regionalpolitik. För varje land som är medlem i EU har Eurostat upprättat en hierarki med tre NUTS-nivåer i samförstånd med varje medlemsstat. Underindelningarna på vissa nivåer motsvarar inte nödvändigtvis administrativa indelningar inom landet.

Kontakt:

Carmen Schmidle

Tfn +32 22822366

carmen.schmidle@cor.europa.eu