Lokala ledare: Förlängningen av brexit får inte sätta käppar i hjulet för en överenskommelse om den framtida EU-budgeten  
Regionerna och städerna efterlyser en snabb överenskommelse om EU:s budget för 2021–2027 och garantier för att finansieringen av nuvarande investeringsplaner inte avbryts

I reaktion på resultatet av Europeiska rådets extra möte om Förenade kungarikets utträde ur EU upprepade Europeiska regionkommittén (ReK) – EU:s ledamotsförsamling för lokala och regionala myndigheter – vikten av att medlemsstaterna snarast antar EU:s långtidsbudget för 2021–2027 för att se till att regionerna och städerna på ett tillfredställande sätt kan utarbeta nya planer och mildra konsekvenserna av brexit.

Denna uppmaning framfördes under en debatt mellan kommitténs 350 europeiska regionala och lokala ledare och Jean Arthuis , ordförande för Europaparlamentets budgetutskott. EU:s båda politiska församlingar är djupt oroade över de ekonomiska konsekvenserna av de beslut som fattas av medlemsstaterna vid Europeiska rådets extra möte.

Europeiska regionkommitténs ordförande, Karl-Heinz Lambertz , påpekade : ” Beslutet att gå med på en förlängning till slutet av oktober i år ger Förenade kungariket mer tid att det bryta det interna dödläge som landet befinner sig i. Ingen kommer att gynnas av brexit, men vi måste utnyttja tiden klokt för att förbereda oss inför det framtida brobyggandet mellan lokala och regionala myndigheter i Förenade kungariket och EU-27. Det är ytterst viktigt att en förlängning inte hindrar EU från att göra framsteg i mer brådskande frågor såsom regional ojämlikhet, klimatförändringarna, nya arbetstillfällen och geopolitiska utmaningar. Vi måste skapa visshet för att skydda våra ekonomier och bemöta dessa utmaningar, vilket innebär att vi snarast måste komma överens om en tillräcklig framtida EU-budget så att regionerna och städerna kan planera investeringar för framtiden”.

Kommittén och Europaparlamentet har varit mycket tydliga med att EU-27 måste öka sitt bidrag till EU:s budget från 1 % till 1,3 % av bruttonationalinkomsten för att möta det kommande årtiondets utmaningar. Kommittén har kritiserat alla nedskärningar i EU:s regionalfonder – sammanhållningspolitiken – eftersom den menar att dessa fonder kommer att stödja de regioner vars ekonomier kommer att drabbas värst vid brexit. Angående de löpande investeringsplanerna argumenterar kommittén för att EU:s finansiella åtaganden måste respekteras fram till det sista tillgängliga året för betalningar, 2023, så att man undviker en minskning eller övergång till den nya budgetcykeln.

Regionernas och städernas farhågor delades av fullt ut av Jean Arthuis. I samband med att han redogjorde för Europaparlamentets ståndpunkt svarade han på ReK-ledamöternas frågor, och underströk att ” Europaparlamentet håller på att göra en noggrann bedömning av kommissionens förslag om beredskapsåtgärder i händelse av ett utträde utan avtal . Om brexit genomförs en vacker dag kommer varken regionerna eller städerna i ett EU med 27 medlemsstater att lida till följd av detta .”

Kommittén har bedömt brexits potentiella konsekvenser i en rad studier och politiska debatter de senaste två åren, inklusive tre öppna diskussioner med EU:s chefsförhandlare Michel Barnier . Medborgarnas rättigheter och de eventuella kostnaderna för hamnarna, fiskeindustrin, turismen, jordbruket samt forskning och utbildning betraktas som nyckelfrågor av de lokala ledarna i EU och Förenade kungariket. Kommittén har antagit två politiska resolutioner, i  mars 2017 och i maj 2018 , samt inledde nyligen arbetet med att kartlägga de bästa verktygen för gränsöverskridande regionalt samarbete efter Brexit .

Kontaktperson

Pierluigi Boda

Tfn: +32 2 2822461

Mobil +32 473851743

pierluigi.boda@cor.europa.eu