I denna intervju svarar Tjisse Stelpstra (NL–ECR), ledamot av provinsstyrelsen i Drenthe, på sex frågor om den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, EU:s förslag för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning genom att producera och konsumera hållbara, återanvändbara och reparerbara produkter. Sedan kommissionen offentliggjorde handlingsplanen den 11 mars 2020 har Tjisse Stelpstra lett arbetet med Europeiska regionkommitténs bidrag i form av ett yttrande som ska antas vid plenarsessionen den 12–14 oktober 2020. Den cirkulära ekonomin är en hörnsten i den europeiska gröna given, EU:s tillväxtstrategi för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.
Tjisse Stelpstra, du är Europeiska regionkommitténs föredragande för den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin: kan du berätta varför denna fråga är viktig?
Cirkularitet är inte bara det viktigaste sättet att spara planetens knappa resurser, utan också ett viktigt sätt att minska utsläppen av koldioxid och fasa ut fossila bränslen i vår ekonomi. Den cirkulära ekonomin är därför avgörande för kampen mot den globala uppvärmningen. Utan tvivel är detta skälet till att den cirkulära ekonomin är ett viktigt kapitel i den europeiska gröna giv som lagts fram av Frans Timmermans, kommissionens verkställande vice ordförande. Dessutom befinner sig den cirkulära ekonomin bakom varenda ytterdörr. Dess betydelse ligger i att den tar itu med stora problem – från resursanvändning till avfall och föroreningar – på både europeisk nivå och individnivå. Cirkularitet handlar inte bara om ekonomin, industrin och behovet av att producera på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar om hur vi lever och konsumerar, från de kläder vi köper till hur våra hus byggs, den mängd avfall vi producerar och den mängd vatten vi använder. Det rör sig om vardagliga val, och vi måste ändra våra mönster så att vi konsumerar mer medvetet och mer hållbart för att tillsammans kunna röra oss i riktning mot ett cirkulärt samhälle. Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin är en viktig uppsättning verktyg för att hjälpa oss i denna omfattande och avgörande strävan.
Kommissionen offentliggjorde handlingsplanen i början av covid-19-krisen. Anser du att den cirkulära ekonomin har en särskild roll att spela i det nya sammanhanget med hälsokrisen och den ekonomiska krisen?
Absolut! Vi måste satsa mycket för att avhjälpa de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-nedstängningen. Vi måste dock inse att när vi fått stopp på covid-19-pandemin, vilket jag hoppas kommer att ske mycket snart, måste vi fortfarande hantera klimatkrisen. Covid-19-utbrottet har visat vår sårbarhet och vårt enorma beroende av råvaror. Vi vet att gröna marknader skapar mycket stora ekonomiska möjligheter och arbetstillfällen. Så låt covid-19 vara en väckarklocka. Vi måste verkligen omvandla denna kris till en möjlighet och trycka på den gröna återställningsknappen för att göra vårt samhälle hållbart.
Vad tycker du om handlingsplanen? Är den tillräckligt ambitiös för att säkerställa en snabb omställning till en cirkulär ekonomi?
Den handlingsplan som kommissionen föreslår är ambitiös, men skulle kunna vara mer konkret när det gäller åtgärder och tidsramar. I flera viktiga frågor behöver vi mer engagemang och specifika mål för att driva på förändringarna. Till exempel när det gäller förebyggande av avfall och offentlig upphandling måste vi verkligen göra stora framsteg. Att fastställa realistiska men utmanande mål, om nödvändigt med regional differentiering, kommer att stimulera innovativ teknik och dess genomslag på marknaden. Det kommer att leda till verkliga framsteg. Dessutom skulle man i handlingsplanen i större utsträckning ha kunnat integrera städernas och regionernas roll i omställningen till en cirkulär ekonomi Jag har flera gånger hört att ”regioner är tillräckligt stora för att göra skillnad och tillräckligt små för att få det att fungera”. Jag anser att det är det viktigaste budskapet här.
Utifrån dina erfarenheter, hur kan de lokala och regionala myndigheterna bidra bättre till och få större inverkan vid omställningen till en cirkulär ekonomi?
Städerna och regionerna har många möjligheter att stärka omställningen till en cirkulär ekonomi, med början i att genomföra föredömliga åtgärder för offentlig upphandling. De lokala och regionala myndigheterna kan fastställa standarder och driva marknaden mot mer hållbara produkter och tjänster. Dessutom är regionalt samarbete avgörande för offentlig-privata partnerskap, som vi behöver för att bygga ut de hållbara produktions- och konsumtionsmönster som är grundläggande för den cirkulära ekonomin. Hantering och behandling av avfall är ett annat område där lokala och regionala myndigheter kan spela en viktig roll. De har befogenheter och ett stort ansvar när det gäller reglering, utöver kunskap och erfarenhet. Kommissionen bör tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna utveckla en innovativ strategi som är inriktad på insamling och demontering av avfall. Europa behöver den kunskap och de erfarenheter som lokala och regionala myndigheter har samlat när det gäller insamling och behandling av avfall. Dessutom behövs den regionala kunskapen och expertisen för att bidra med heltäckande insikter om materialflöden. När det gäller denna aspekt uppmanar vi kommissionen att offentliggöra materialflödena genom ett digitalt system på europeisk nivå. Ett annat viktigt område där lokala och regionala myndigheter i hög grad kan bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi är vatten. Städerna och regionerna ansvarar för vattenkvaliteten. Vatten är vår viktigaste resurs, men även den största avfallsströmmen från hushåll och industri. Vatten innehåller många näringsämnen som kan återvinnas, och det bör återanvändas så mycket som möjligt.
Kan du dela med dig av bästa praxis från din region?
Ett av de bästa exemplen är kanske sammanslutningen Circulair Friesland. Detta nätverk sammanför företag, myndigheter, kunskapsinstitutioner och icke-statliga organisationer på regional nivå. De är fast beslutna att hjälpa Frisland att bli den mest cirkulära regionen i Europa senast 2025, eftersom de anser att det är nödvändigt, men framför allt för att de vill det. Deras motto är att tänka mindre, men göra mer. Verksamhetsområdena varierar från jordbruk till mobilitet och från biomassa till utbildning. Genom att utbyta kunskap och inspirera och motivera varandra kan utvecklingen påskyndas. En av drivkrafterna bakom initiativet är Ingrid Zeegers, som stöder mig som sakkunnig i det yttrande som jag är föredragande för. Hon omsätter sina övergripande kunskaper i lättbegriplig information för företagare och lokala initiativ. Jag ser hennes entusiasm hos många andra som också bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. De företagare i norra Nederländerna som vi pratade med när vi utarbetade yttrandet pratar också passionerat om sitt arbete, och de är djupt engagerade i att föra cirkulariteten till en högre nivå. Jag tror att ett cirkulärt samhälle är ett lyckligt samhälle.
Det finns redan flera initiativ för att främja den cirkulära ekonomin: Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, partnerskapen inom ramen för agendan för städer, initiativet cirkulära städer och regioner, för att bara nämna några få. Vilka åtgärder bör enligt din mening vidtas på EU-nivå för att (bättre) stödja de lokala och regionala myndigheterna i omställningen till en cirkulär ekonomi?
Framgång börjar med att sprida goda exempel och inspirera varandra. Nätverk är idealiska för detta. Det bästa stöd till lokala och regionala myndigheter som EU kan ge är dock att ta fram en kraftfull och konkret handlingsplan. Tala mindre, agera mer! Städerna och regionerna är ofta de som drabbas av de negativa effekterna av produkter som vi inte längre använder. Tänk på föroreningen av vatten, luft och mark. Producenten har inte något ansvar i detta avseende. Det måste verkligen förändras, och med stöd av alla mina kollegor vid Europeiska regionkommittén står vi redo att göra denna förändring.
Bakgrund:
Tjisse Stelpstras yttrande syftar till att stärka den lokala och regionala pelaren i den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin för att placera städer och regioner i centrum. Yttrandet ska antas vid plenarsessionen den 12–14 oktober 2020. Läs vår senaste information här.
Varje år genererar den ekonomiska verksamheten i EU 2,5 miljarder ton avfall ( Eurostat ) . Det är 5 ton per capita och år. I dag finns det inga övergripande rättsliga och politiska krav för att se till att alla produkter som släpps ut på EU-marknaden blir alltmer hållbara och motsvarar kriterierna för cirkularitet. Det är syftet med kommissionens nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin , som lades fram den 11 mars 2020.
Som en hörnsten i den europeiska gröna given är en cirkulär ekonomi avgörande för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Den 15 juni 2020 inrättade Europeiska regionkommittén arbetsgruppen om den gröna given på lokal nivå . Gruppen består av 13 folkvalda företrädare på lokal och regional nivå och har som målsättning att omvandla den gröna given till konkreta projekt och direkt finansiering till städer och regioner för att åstadkomma en hållbar omställning i praktiken.
Kontaktpersoner:
Andrea Huisman
A.Huisman@drenthe.nl
David Crous
david.crous@cor.europa.eu