Städer och regioner uppmanar till att ställa målen för hållbar utveckling i centrum för EU:s nästa långsiktiga strategi efter att de förbisetts av Europeiska rådet Att låta målen för hållbar utveckling bilda grunden för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart Europa
senast 2030 var den centrala frågan under diskussionen med kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen vid Europeiska regionkommitténs (ReK) plenarsession i juni. ReK-ledamöterna antog också ett yttrande av Arnoldas Abramavičius (LT–EPP), som fokuserar på regionernas och städernas roll när det gäller att lokalanpassa målen för hållbar utveckling .
De 17 målen för hållbar utveckling – som antogs av FN:s generalförsamling i september 2015 – är den plan som ska vägleda kursen för jordens framtida ekonomiska och sociala utveckling. Vart och ett av de 17 målen omfattar delmål (totalt 169) som syftar till att utrota fattigdom, skydda miljön och säkerställa välstånd till 2030. I januari 2019 lade Europeiska kommissionen fram ett diskussionsunderlag om ett mer hållbart EU och föreslog tre scenarier för hur målen och delmålen skulle kunna uppnås. Ett av de föreslagna scenarierna var att EU ska anta en övergripande EU-strategi för hållbar utveckling. Europeiska regionkommittén vill gå ett steg längre.
”Om EU vill visa att man menar allvar när man talar om rättvisa och klimatförändringar måste hållbarheten vara mer än en fotnot, och snarare bli vår ledstjärna för det kommande årtiondet. Även om det är beklagligt att EU:s medlemsstater inte hade det politiska mod som krävs för att till fullo leva upp till målen för hållbar utveckling fram till 2030 kommer vår kommitté att fortsätta att argumentera för att det inte finns något alternativ: vi måste bygga upp ett hållbart EU i samarbete med regionerna och städerna”, menade ReK:s ordförande Karl Heinz Lambertz .
Med tanke på att 65 % av de 169 delmål som ingår i de 17 målen för hållbar utveckling inte kan uppnås utan deltagande av lokala och regionala aktörer( FN ) är nedifrån och upp-strategier och flernivåstyre avgörande för att uppnå de ambitiösa mål som fastställts i FN:s Agenda 2030. En färsk ReK- enkät om lokala och regionala bidrag till målen för hållbar utveckling, som genomfördes tillsammans med OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), visar att 59 % av de svarande håller på att genomföra målen för hållbar utveckling.
Jyrki Katainen , kommissionens vice ordförande med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft, framhöll att ” Europeiska regionkommittén, våra städer, kommuner och regioner är våra viktigaste partner för genomförande och innovation . Utan denna nära koppling skulle vi inte kunna uppnå samma mål som vi har beslutat om tillsammans på EU-nivå ”, och han tillade att ” innovationen börjar i regionerna . Varje enskild innovation sker i en stad eller en kommun .”
” Många regioner i EU har gått i bräschen för att lokalanpassa målen för hållbar utveckling och har visat att regioner och städer är viktiga, inte bara som genomförare utan också som de beslutsfattare som befinner sig närmast medborgarna, näringslivet och lokalsamhällena. Många regioner ställer upp mål som överträffar än de nationella. Ett exempel är min hemstad, Esbo, Finlands näst största stad, som inom ramen för FN:s SDG 25+5 cities leadership platform fastställer målet att Agenda 2030 ska nås senast 2025 och i omvandlingsprocessen även stöder andra i världen” , framhöll Markku Markkula , Europeiska regionkommitténs förste vice ordförande.
”Målet om att inte lämna någon på efterkälken kommer att kräva att målen för hållbar utveckling integreras i all EU-politik samt stöd och integration av regionala, nationella och europeiska medel. För att bygga en mer hållbar och inkluderande modell för Europa krävs det långtgående strukturreformer. En anpassning av den europeiska planeringsterminen och en stark sammanhållningspolitik där alla regioner integrerar målen för hållbar utveckling är nyckeln till ett framgångsrikt genomförande av målen för hållbar utveckling i praktiken, förutsatt att de bygger på en rättsligt bindande uppförandekod för partnerskap mellan alla förvaltningsnivåer. Verktygen finns där, vad vi behöver är politisk vilja att prioritera hållbarhetsmålen ”, konstaterade Arnoldas Abramavičius (LT–EPP), ReK:s föredragande för ” Målen för hållbar utveckling: utgångspunkten för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart EU 2030 ” och ledamot av distriktsfullmäktige i Zarasai.
Ett särskilt ReK-yttrande med inriktning på ”planetpelaren” inom målen för hållbar utveckling kommer att läggas fram vid plenarsessionen den 8–9 oktober 2019.
Bakgrund:
Yttrandet ” Målen för hållbar utveckling: utgångspunkten för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart EU 2030 ” är ReK:s svar på kommissionens diskussionsunderlag ”Mot ett hållbart EU 2030” , som offentliggjordes i januari 2019. I diskussionsunderlaget presenteras tre scenarier för att stimulera diskussionen om hur målen för hållbar utveckling ska följas upp inom EU. De tre scenarierna är följande:
1. En övergripande EU-strategi för hållbarhetsmålen som är vägledande för EU:s och medlemsstaternas åtgärder.
2. Kommissionen fortsätter att arbeta in hållbarhetsmålen i all relevant EU-politik, men ingen kontroll av att medlemsstaterna efterlever dem.
3. Större fokus på yttre åtgärder medan EU:s hållbarhetsambitioner ligger kvar på dagens nivå.
Kontaktperson:
Carmen Schmidle
Tfn +32 494 735787
carmen.schmidle@cor.europa.eu