De lokala och regionala myndigheterna i Europeiska unionen får inte lämnas att hantera de utmaningar som följer av Förenade kungarikets utträde på egen hand, sade Europeiska regionkommittén den 17 maj i en resolution där man uttryckte oro över bristen på framsteg i förhandlingarna mellan Förenade kungariket och EU.
I resolutionen , som antogs enhälligt, betonar kommittén att det inte bör införas någon hård gräns på ön Irland. Kommittén menar också att EU, för att mildra de negativa effekterna av brexit på de regionala ekonomierna, bör behålla en stark regional utvecklingspolitik. Unionen skulle också kunna utnyttja sin jordbruks- och fiskepolitik, och måste kanske införa mer flexibilitet i reglerna om statligt stöd. ReK uppmanar också kommissionen att bedöma det "eventuella behovet av en stabiliseringsfond för de regioner som drabbas hårdast av Förenade kungarikets utträde ur EU".
ReK har ingen formell roll i förhandlingarna, men några av dess ledamöter och de myndigheter de företräder kommer att anta formella ståndpunkter inom sina nationella rättsliga ramar, inbegripet om handel.
Karl-Heinz Lambertz , ReK:s ordförande, underströk följande: "Förenade kungarikets utträde ur EU den 29 mars 2019 kan orsaka stora problem för lokala och regionala myndigheter i hela EU. Hittills har man i diskussionerna lagt alltför lite vikt vid brexits konsekvenser för regionerna och städerna i hela Europa. Eftersom det finns för få uppgifter om det framtida förhållandet mellan Förenade kungariket och EU har de lokala och regionala myndigheterna svårt att planera. Men utgångspunkten måste vara att undvika en hård gräns på Irland och att upprätthålla EU-programmen – såsom Peace och Interreg – som har bidragit till att bygga fred sedan långfredagsavtalet."
Han fortsatte: "Detta är en tid då det behövs pragmatism, i förhandlingarna och i EU:s budget efter brexit. I stället finns det förslag om att skära ned på våra viktigaste solidaritets- och investeringsfonder – sammanhållningspolitiken – och det finns ännu inga tecken på att socialfonderna och jordbruks- och fiskefonderna kommer att användas för att mildra effekterna av brexit".
Ordförande Karl-Heinz Lambertz och företrädare för de fem politiska grupperna inom ReK kommer att besöka Dublin den 22 maj och därefter, den 23 maj, resa till Nordirland för att träffa regionens sammanslutning av lokala myndigheter och lokala företag samt för att besöka gränsen.
Enligt en enkät som genomfördes av ReK bland kommitténs ledamöter och en enkät som genomfördes av Eurochambres med ett bredare urval av lokala och regionala myndigheter och handelskammare runt om i EU, förväntas de ekonomiska konsekvenserna av brexit bli särskilt svåra för Irland, jämte Förenade kungariket självt. Enkäterna – och en akademisk studie som ReK beställt – visar att andra särskilt sårbara regioner finns i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. ReK:s arbete visar också att majoriteten av regionerna hittills inte har lyckats göra en bedömning av de möjliga konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde, framför allt på grund av den osäkerhet som omgärdar förhandlingarna och det framtida förhållandet mellan landet och EU.
ReK:s kartläggning av konsekvenserna av brexit är en följd av ett åtagande som kommittén gjorde i en resolution från mars 2017 att "förstärka sin dialog med de lokala och regionala myndigheter som mest berörs av denna process för att kunna ge EU:s förhandlare en fullständig bild av hur situationen utvecklas på lokal och regional nivå".
För information :
• "Resolutionen om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen för de lokala och regionala myndigheterna i EU", som antogs av ReK den 17 maj med ändringar, behandlar en rad ekonomiska, sociala och politiska frågor i samband med Förenade kungarikets planerade utträde. Dessa inbegriper EU-medborgarnas ställning i Förenade kungariket och brittiska medborgares ställning i EU, för vilka ReK begär en försäkran om att framtida förändringar av politiken i EU-medlemsstaterna eller i Förenade kungariket inte äventyrar deras rättigheter. Dessa rättigheter inbegriper "rätt till hälso- och sjukvård och ömsesidigt erkännande av sociala avgifter". Resolutionen belyser särskilt ekonomiska frågor som rör hamnar, Gibraltar och de "yttersta randområdena" i EU, vars starka beroende av den brittiska ekonomin kan kräva "särskilda skyddsåtgärder". I resolutionen granskas också den möjliga karaktären hos EU:s framtida förbindelser med Förenade kungariket. Det föreslås att Förenade kungarikets lokala och regionala myndigheter skulle kunna delta i samarbetsprogram på samma sätt som sina motsvarigheter i Norge och Island, och att vissa befintliga EU-mekanismer, t.ex. makroregionala strategier och de europeiska grupperingarna för territoriellt samarbete, skulle kunna användas för att underlätta samarbetet med städer och regioner i Förenade kungariket. Detta skulle vara en del av en "ambitiös överenskommelse om ett verkligt partnerskap mellan EU och Förenade kungariket, inbegripet men inte begränsat till handel och ekonomiska förbindelser". I resolutionen konstateras också att städerna och regionerna i EU72 har ett intresse av att Förenade kungariket kan delta i vissa program – "särskilt på områdena utbildning, kultur, forskning, innovation" – och samarbeta med relevanta EU-organ. Det är också viktigt att upprätthålla "ett nära förhållande i fråga om säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering". ReK, som har upprättat en tvärpolitisk grupp för de regioner som mest direkt påverkas av brexit, betonar "sin övertygelse om att kommittén är den som är bäst lämpad att utarbeta och genomföra institutionella mekanismer för att främja regelbundna samråd och regelbunden samverkan med lokala myndigheter och decentraliserade förvaltningar och församlingar i Förenade kungariket".
• Resolutionen är en utveckling av en tidigare ståndpunkt som antogs av ReK i mars 2017, efter ett anförande av och en debatt med EU:s chefsförhandlare, kommissionsledamot Michel Barnier. Under de senaste 14 månaderna har ReK genomfört en rad enkäter bland sina ledamöter, lokala och regionala myndigheter och lokala handelskamrar, samt beställt en studie om brexits konsekvenser för de regionala ekonomierna. Dessutom anordnade kommittén en två timmar lång debatt om brexit den 30 november samt politiska samråd med politiska motparter i England och Wales, Skottland och Nordirland, liksom diskussioner inom EU27.
• De frågor som ReK vill ska tas upp i förhandlingarna mellan Förenade kungariket och EU togs upp i kommitténs resolution från mars 2017, där kommittén också betonade att det "inte kan ingås något avtal mellan ett tredjeland och EU som är bättre än ett EU-medlemskap". ReK efterlyste "tillfälliga arrangemang för att minimera störningar när det gäller pågående långvariga FoU-projekt, och i förlängningen de lokala ekonomierna" och önskade att "särskild uppmärksamhet bör ägnas åt eventuella arrangemang för att mildra konsekvenserna för alla berörda regioner och lokala myndigheter". ReK ansåg att det bör klargöras "om aktuella brittiska energiprojekt, särskilt de som lanserats av eller är inriktade på lokala och regionala myndigheter och som syftar till att minska koldioxidutsläppen och sörja för en hållbar energiförsörjning, kommer att kunna fortsätta att erhålla stöd från fonden för ett sammanlänkat Europa, Efsi och EIB". När det gäller EU:s program för ungdomar, utbildning och FoU uppmanade ReK förhandlarna att "överväga lämpliga lösningar genom användning av den så kallade 'partnerlandsstrategin', som gör det möjligt för tredjeländer att delta genom bilaterala avtal med EU". Kommittén ansåg också att Förenade kungarikets utträde kunde bli en "möjlighet att bygga upp ett rättvisare, bättre och mer inkluderande EU" och "en möjlighet till en genomgripande reform av EU:s budget, där man tar hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas behov".
Kontaktperson:
Andrew Gardner
Tfn +32 473843981
andrew.gardner@cor.europa.eu