De nationella regeringarna bör involvera lokala och regionala myndigheter i utformningen av åtgärder för att mildra effekterna av Förenade kungarikets utträde ur EU

Öka brexitjusteringsreserven från 5 miljarder euro till 6 miljarder euro, anpassa stödet till fisket med hänsyn till de regionala konsekvenserna, öka flexibiliteten när det gäller statligt stöd och involvera lokala och regionala företrädare i utformningen och förvaltningen av det nya instrumentet. Dessa är de viktigaste kraven i ett yttrande utarbetat av Loïg Chesnais-Girard (FR–PES), ordförande för regionfullmäktige i Bretagne, som antagits av Europeiska regionkommitténs (ReK) plenarförsamling.

Kommissionen har föreslagit att man ska inrätta en brexitjusteringsreserv till ett värde av 5 miljarder euro för att stödja de företag, regioner och lokalsamhällen som drabbats värst av Förenade kungarikets utträde ur EU. I ett yttrande som antagits av plenarförsamlingen välkomnar ReK inrättandet av reserven, som utgör ett konkret exempel på hur man inom EU försöker bidra solidariskt till den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Kommittén understryker dock att de lokala och regionala myndigheterna måste stå i centrum för detta nya finansieringsinstrument, eftersom konsekvenserna av brexit varierar kraftigt mellan olika regioner.

Föredragande Loïg Chesnais-Girard (FR–PES) , ordförande för regionfullmäktige i Bretagne, förklarade: ”De flesta regioner med nära band till Förenade kungariket väntade lyckligtvis inte tills utträdets slutliga format blev känt i december förra året med att förbereda sig på dess effekter, men de har känt sig lämnade åt sitt öde ända tills nu. Det är dags för Europeiska unionen att visa, och detta snarast, att den är redo att stå upp för sina medborgare och regioner. Jag är dock rädd att det belopp på 5 miljarder euro som fastställts på EU-nivå inte kommer att räcka till. Denna reserv måste också ha en regional inriktning för att verkligen ge resultat. Att anpassa den till regionala förhållanden är viktigt eftersom det inte bara handlar om att reparera skador till följd av brexit, utan om att stödja omställning och skapa nya möjligheter, särskilt genom yrkesutbildning.”

Loïg Chesnais-Girard är också ordförande för kontaktgruppen ReK–Förenade kungariket , som inrättades 2020 för att se till att den politiska dialogen mellan parterna på respektive sida av Engelska kanalen fortsätter.

Europaparlamentledamot Pascal Arimont (BE–EPP) , föredragande för brexitjusteringsreserven, deltog i plenardebatten och betonade: ”Vi måste se till att den hjälp som EU erbjuder når fram till de länder, regioner och människor som påverkas mest av brexit. Företagen i EU, framför allt de små och medelstora, har redan drabbats av covid-19-krisens effekter och bör inte betala dubbelt upp för brexitkaoset. Därför är denna reserv så viktig, och den måste antas utan dröjsmål för att kunna utnyttjas så snart som möjligt.”

För att bättre tillgodose behoven på kort och medellång sikt och upprätthålla sammanhållningen som ett grundläggande europeiskt värde innehåller ReK:s yttrande en rad förslag:

‎ - Öka reservens budgetkapacitet från 5 miljarder euro till 6 miljarder euro .

- Öka anslagen till fiskesektorn till 1 miljard euro och undanta den från reglerna för statligt stöd.

- Ändra tilldelningskriterierna för fiskesektorn för att se till att de baseras på faktiska förluster i stället för på andelen förluster i förhållande till hela fiskesektorn i en medlemsstat, vilket skulle underlätta en mer rättvis ekonomisk fördelning mellan de berörda europeiska regionerna, oavsett medlemsstatens storlek.

- Skapa större flexibilitet i fråga om statligt stöd för att se till att man snabbt kan gripa in för att hjälpa de ekonomiska aktörer som drabbats hårdast – de tillfälliga arrangemang som införts med anledning av covid-19-pandemin måste breddas för att även täcka de direkta konsekvenserna av brexit.

- Se till att åtgärder för att mildra störningarna till följd av Förenade kungarikets utträde ur programmet Erasmus+ är berättigade till ekonomiskt stöd från brexitjusteringsreserven.

Bakgrund:

Mot bakgrund av den överenskommelse som Europeiska rådet nådde i juli 2020 lade kommissionen i januari 2021 fram sitt förslag om en brexitjusteringsreserv till ett värde av 5 miljarder euro. Finansieringsinstrumentet skulle ställas till förfogande genom att medel tilldelas vid två tillfällen, 2021 (4 miljarder euro) och 2024 (1 miljard euro). ReK föreslår att den andra tilldelningen ökas från 1 miljard euro till 2 miljarder euro.

Med utgångspunkt i kommissionens förslag skulle reservens största mottagare vara Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Frankrike och Nederländerna. Tillsammans skulle dessa sex medlemsstater ta emot nästan 3 miljarder euro av de 4 miljarder euro som tilldelas 2021 i form av förfinansiering .

År 2020 inrättade Europeiska regionkommittén en kontaktgrupp för förbindelserna med företrädare för lokala myndigheter och decentraliserade förvaltningar i Förenade kungariket för att se till att den politiska dialogen med dessa företrädare fortsätter efter brexit. Ordförande för kontaktgruppen ReK–Förenade kungariket är Loïg Chesnais-Girard (FR–PES).

ReK:s delegation består av 12 ordinarie medlemmar och en observatör , som valts ut för att spegla den politiska och geografiska balansen samt fördelningen mellan kvinnor och män. De brittiska företrädarna i kontaktgruppen utses på grundval av överenskommelser mellan lokala myndigheter och Förenade kungarikets decentraliserade parlament, församlingar och regeringar.

Kontaktperson:

Matteo Miglietta

Tfn +32 470895382

matteo.miglietta@cor.europa.eu