EU:s lokala och regionala ledare efterlyser också en solidaritetsmekanism som effektivt minskar de migrationsutmaningar som regionerna står inför vid EU:s yttre gränser.

Europeiska unionens institutioner bör se över förslagen i sin nya migrations- och asylpakt på ett sätt som i högre grad stöder regionerna vid EU:s gränser, säkerställer bättre skydd för de utsatta och minskar den tid som tillbringas vid mottagningscentrum vid EU:s gränser, anser Europeiska regionkommittén (ReK) i en rad rekommendationer som antogs den 19 mars.

Om rekommendationerna godtas av EU:s medlemsstater, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen skulle de underlätta gränsregionernas tillgång till finansiering och minska deras ansvar samt ge dem möjlighet att i krissituationer inkvartera irreguljära migranter på annat håll i EU medan deras ansökningar behandlas. Förslaget skulle minska användningen av mottagningscentrum och upphäva principen om ”första inreseland” som används för att fastställa ansvarig medlemsstat. Bland de åtgärder som avser asylsökande och migranter förespråkas i rekommendationerna att ge ökat stöd till utsatta grupper och underåriga, att förkasta förslaget från kommissionen om att ta fingeravtryck på barn som är yngre än 12 år, att erbjuda ökat medicinskt och psykologiskt stöd i mottagningscentrumen och att kräva att barn och ensamkommande kvinnor prioriteras i vidarebosättningsförfaranden.

Yttrandet stöder också ett förslag i den nya migrations- och asylpakten, som kommissionen lade fram i september 2020, om en flexibel mekanism för solidaritet mellan EU:s medlemsstater. Kommittén ställer sig dock frågande till huruvida konceptet med återvändandesponsring är praktiskt genomförbart. Mekanismen skulle tvinga EU:s medlemsstater till solidaritet, men de skulle vara fria att välja mellan olika uttryck för praktisk solidaritet.

Föredraganden Antje Grotheer (DE–PES), vice talman i Bremens delstatsparlament, sade: ”Våra europeiska städer, kommuner och regioner måste arbeta för effektiva lösningar som bygger på grundläggande europeiska värderingar, rättvisa och delat ansvar. Därför efterlyser vi en solidaritetsmekanism för migration som tar hänsyn till våra åsikter och som de facto minskar bördan för regionerna längs de yttre gränserna. Dessutom måste skyddet av migranters och särskilt barns och minderårigas grundläggande rättigheter prioriteras. Vi behöver snabbare förfaranden som genomförs i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Ett Europa där ingen hamnar på efterkälken handlar inte om att det ska finnas flera olika alternativ att välja bland, utan kräver solidaritet och rättvisa.”

Vid ReK:s plenarsession den 17 mars sade Europaparlamentets föredragande för förordningen om asyl- och migrationshantering – Tomas Tobé (SE–EPP) – att solidariteten bör vara ”obligatorisk”, men med ”flexibla” alternativ, och tillade att nya idéer om solidaritetsformer troligen skulle behövas.

Han menade att ”Det nuvarande europeiska asylsystemet är bristfälligt, vilket i hög grad påverkar regionerna och lokalsamhällena, särskilt i medlemsstaterna längs de yttre gränserna. För att minska detta tryck måste vi ha ett välfungerande migrationssystem. Vi behöver meningsfull solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning i hela unionen – men vi måste hitta pragmatiska lösningar, eftersom vi praktiskt taget har diskuterat detta sedan 2016 men gjort ytterst blygsamma framsteg. Men oavsett vad vi kommer överens om behöver vi genomföra det, eftersom vi inte skulle ha de problem som vi har nu om genomförandet av det nuvarande systemet fungerade. Det finns mycket att göra innan vi kan komma fram till några politiska slutsatser om pakten.”

ReK:s yttrande fokuserar främst på mottagningsfasen vid migration och tar upp tvistefrågor i kommissionens förslag som exempelvis omfattar screening och behandling av ansökningar, kriterier som tillämpas för utvärdering av ansökningar, återvändande av migranter vars ansökningar avslås samt tillhandahållande av tjänster och därmed sammanhängande ekonomiska och administrativa bördor för gränsregionerna. ReK välkomnade också en annan dimension av pakten, nämligen integrationen av migranter i deras nya hem, och beskrev kommissionens handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 som ett ”nödvändigt komplement” till den nya migrations- och asylpakten.

Under 2019 lanserade ReK med stöd av Europeiska kommissionen Städer och regioner för integration av migranter . Under plenarsessionen i mars 2021 undertecknade ReK och Europeiska kommissionen ett avtal som fördjupar samarbetet.

Ylva Johansson , kommissionsledamot med ansvar för inrikes frågor, fokuserade vid ReK:s plenarsession den 19 mars på integration och sade följande: ”De lokala och regionala myndigheterna befinner sig i frontlinjen när det gäller att tillhandahålla integrationstjänster och andra tjänster till nyanlända migranter samt att stödja deras långsiktiga integration. Jag är glad att få offentliggöra detta partnerskap med Regionkommittén. Det kommer att spela en nyckelroll när det gäller att stödja städer och regioner i EU i deras arbete med integrationsfrågor.”

Kontaktperson:

Lauri Ouvinen

+32 473536887

lauri.ouvinen@cor.europa.eu