Europeiska unionen måste öka stödet till städer och regioner och gränsstater som befinner sig i frontlinjen när det gäller att hantera migration, framhöll Europeiska regionkommittén den 22 mars. EU:s ledamotsförsamling för lokala och regionala politiker uttryckte särskild oro över de utmaningar som öar och kustområden i Medelhavsområdet står inför och efterlyste ett större gemensamt ansvar och investeringar på EU-nivå.
Församlingen ansåg att de lokala och regionala myndigheterna bör involveras i alla etapper av utformningen och genomförandet av EU:s migrationsrelaterade politik på grund av deras roll när det gäller att ta hand om och integrera nyanlända. Förutom att efterfråga ytterligare finansiering, utbildning och tekniskt stöd för städer och regioner föreslog Europeiska regionkommittén att EU skulle undersöka möjligheten att "överföra ansvaret för att pröva asylansökningar från nationell nivå till EU-nivå".
Rekommendationerna ingår i ett yttrande utarbetat av Dimitrios Kalogeropoulos (EL–EPP), en ledamot från kommunen Palaio Faliro nära Aten, och antogs kort efter en debatt med Dimitris Avramopoulos , kommissionsledamot med ansvar för migration, inrikes frågor och medborgarskap.
Europeiska regionkommitténs (ReK) ordförande Karl-Heinz Lambertz underströk att "de lokala och regionala myndigheterna står i främsta ledet när det gäller att ta emot, hantera och integrera migranter och flyktingar, och behöver mycket mer stöd. Varje EU-land måste ta sitt ansvar för att undvika att bara ett fåtal länder och samhällen tvingas klara av det på egen hand. Migranter och flyktingar är inte statistik: de är människor som bör få skydd. Detta är en utmaning för Europa som kräver europeiska investeringar, vilket är anledningen till att EU:s budget efter 2020 måste ökas och EU:s regionala fonder – dess sammanhållningspolitik, som stöder den sociala integrationen – måste fortsätta att vara en central del av Europas framtid.
Kommissionsledamot Avramopoulos underströk i sitt anförande under plenardebatten att det fanns behov av en " radikal omprövning " på alla politikområden i fråga om migranternas integration i Europa och av en förbättrad tillgång till EU-medel för städer och regioner. "De lokala och regionala myndigheterna spelar en positiv roll när det gäller att skapa utrymmen för utbyte mellan invandrare och samhällen, och när det gäller att säkra social delaktighet och aktivt deltagande i värdsamhället. Men detta är inte något som ni kan eller bör göra ensamma."
Dimitrios Kalogeropoulos framhöll: "De lokala och regionala ledarna anser generellt att EU har rört sig i rätt riktning under de senaste två åren, men i praktiken kvarstår svårigheter för de lokala samhällena och för flyktingar och migranter. De sociala spänningarna är omfattande, de lokala myndigheterna kämpar för att klara av situationen och omfattningen av samrådet och samordningen mellan de olika förvaltningsnivåerna – den lokala, nationella och europeiska nivån – och med icke-statliga organisationer är fortfarande otillräcklig. EU:s mål att ge flyktingar och migranter skäliga levnadsvillkor och behandla asylansökningar snabbt uppnås inte till fullo, och medlemsstater ignorerar överenskommelserna om att omplacera asylsökande rättvist i hela EU. Vi är i trängande behov av ett långsiktigt åtagande – från de nationella regeringarna och EU – om att öka finansieringen för städer och regioner och om att utarbeta en övergripande strategi som gör att migrationen kan hanteras."
Debatten fokuserade också på globala trender, flyktingars erfarenheter och insatserna för att integrera de nyanlända i Europa på arbetsmarknaden. Anföranden hölls av Laura Thompson , biträdande generaldirektör för Internationella organisationen för migration, Elisabeth Bartke från sammanslutningen av tyska handels- och industrikammare och Anila Noor , flykting och medlem av European Migrant Advisory Board (den europeiska rådgivande nämnden för migration).
För information :
• I yttrandet – "Genomförande av den europeiska migrationsagendan" – behandlas de framsteg som EU har gjort med sina migrationspolitiska prioriteringar sedan 2015. ReK stöder många av de åtgärder som EU vidtagit och betraktar en reform av det nuvarande systemet som "mycket viktig". Kommittén visar dock på brister och behovet av mer radikala åtgärder – särskilt för att lätta på trycket för de mest utsatta öarna och regionerna och för att hantera svårigheter i bedömningen av asylansökningar. Man argumenterar för att möjligheten att "överföra ansvaret för att pröva asylansökningar från nationell nivå till EU-nivå" bör övervägas. I yttrandet framhålls att de lokala och regionala myndigheterna behöver ytterligare medel och bör involveras i alla etapper av utformningen och genomförandet av migrationsagendan. Det argumenteras för att befogenheterna för ett nytt EU-organ – Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån – och EU:s marina insats Sophia bör stärkas, och det understryks att det krävs arbete för att ta fram en "enhetlig handlingsplan" som kan sätta stopp för smuggling och den migrationsrelaterade slavhandel som har vuxit fram i Nordafrika. I yttrandet uttrycks stöd för den strategi med mottagningscentrum för hantering av exceptionella migrationsflöden som innebär att EU-organ kan ingripa snabbt för att hjälpa de EU-länder som befinner i migrationens frontlinje, och tanken framförs att mottagningscentrum i tredjeländer skulle kunna vara viktiga som ett sätt att skapa säkra vägar för migration. ReK noterar dock att det behövs riktlinjer för dem som driver mottagningscentrumen, med bidrag från lokala och regionala myndigheter.
• ReK antog 2015 ett yttrande om En europeisk migrationsagenda. Därefter har kommittén antagit rekommendationer om en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet, laglig migration och integration av invandrare. Den har tagit upp farhågor kring riskerna med marginalisering, genom att anta rekommendationer för att bekämpa radikalisering.
• Ordförande Karl-Heinz Lambertz skrev den 21 februari 2018 till Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och efterlyste en budget efter 2020 som kan matcha EU:s ambitioner. Europeiska regionkommittén anser att nästa budget bör "ökas till 1,3 % av bruttonationalinkomsten i EU-27 som ett utgiftstak genom nationella bidrag och nya egna medel för EU". Ordförande Lambertz beskrev EU:s sammanhållningspolitik som "EU:s mest effektiva verktyg för att bemöta dagens utmaningar: klimatförändringar, migration, hållbar tillväxt och forskning och innovation".
• EU:s externa investeringsplan är utformad för att främja investeringar i EU:s grannskap och Afrika, särskilt i instabila och konflikt- och våldsdrabbade länder, varav vissa är länder varifrån irreguljära migranter kommer. Europeiska kommissionen bidrar med 4,1 miljarder euro, med syftet att stimulera till mer än 44 miljarder euro i investeringar fram till 2020.
• Av kommissionens nyligen genomförda undersökning av den globala migrationen framgår att världens migrerande befolkning ökar stadigt. Antalet människor som tvingas flytta på grund av konflikter eller förföljelse är på stark uppgång, samtidigt som miljökatastrofer fått en viktigare roll som orsak till folkomflyttningar. Generellt har migrationen blivit mer komplex och drivs på kort sikt på av den ekonomiska utvecklingen. Migration har blivit en omfattande affärsverksamhet som underlättas av den digitala tekniken. Globalt sett är migration främst en stadsföreteelse, och var femte migrant lever i en av världens 20 största städer. Av de reguljära migranter som anländer till EU kommer mer än hälften för att återförenas med sin familj eller av humanitära skäl. Högkvalificerade migranter söker sig främst till andra OECD-länder snarare än till EU. Antalet irreguljära migranter som anländer sjövägen har minskat kraftigt (till 160 000 år 2017), men invandringen är fortfarande den fråga som oroar européerna näst mest (efter terrorism). Under 2014–2016 var det den viktigaste frågan.
Kontaktperson:
Andrew Gardner
Tfn +32 473843981
andrew.gardner@cor.europa.eu