Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Lokala ledare: EU:s medlemsstater måste höja klimatambitionerna och enas om ett mål att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030  

ReK och Tysklands miljöminister diskuterar hur vi kan uppnå en grön, motståndskraftig och rättvis återhämtning

Lokala och regionala ledare betonade i dag att Europa måste dra rätt lärdomar av covid-19-krisen och bana väg för en grön återhämtning genom att ge sina städer och regioner verktyg att leda kampen mot klimatförändringarna. Detta budskap framkom under debatten mellan Europeiska regionkommitténs ledamöter och Svenja Schulze, Tysklands förbundsminister för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet. Europeiska regionkommittén uppmanade också alla stats- och regeringschefer i EU-27 att höja sin ambitionsnivå och under denna vecka enas om ett mål att minska utsläppen med minst 55 % fram till 2030.

Vid Europeiska rådets möte i veckan kommer ledarna för EU:s 27 medlemsstater att försöka nå en överenskommelse om ett nytt EU-utsläppsminskningsmål fram till 2030. Europeiska kommissionen föreslår att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, en ståndpunkt som stöds av Europeiska regionkommittén. Under kommitténs virtuella plenardebatt betonade ledarna för EU:s regioner, städer och byar att covid-19-krisen inte får stå i vägen för EU:s åtagande att ta itu med klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden genom att fastställa ett nytt och mer ambitiöst mål för 2030. För att genomförandet av den europeiska gröna given – EU:s nya tillväxtstrategi – ska lyckas måste det omsättas i konkreta projekt lokalt och baseras på en decentraliserad ansats.

Apostolos Tzitzikostas , Europeiska regionkommitténs ordförande och regionpresident i Mellersta Makedonien, Grekland, framhöll : ”Vår ekonomi och vårt klimat befinner sig vid bristningsgränsen: vi behöver en balanserad, rättvis och grön återhämtning i Europa för alla regioner, städer och byar. EU:s medlemsstater måste enas om att minska koldioxidutsläppen med minst 55 % fram till 2030 och utan dröjsmål godkänna EU:s långtidsbudget och återhämtningsplaner. Detta är avgörande för att bana väg för ett koldioxidneutralt Europa senast 2050 och för att garantera en snabb övergång till mer hållbara ekonomier, skydda arbetstillfällen och skapa nya möjligheter.”

Under sitt anförande vid ReK:s plenarsession den 8 december framhöll förbundsminister Svenja Schulze att ”precis som i kampen mot covid-19 vet vi att en viktig framgångsfaktor för miljö- och klimatpolitiken stavas gott samarbete mellan alla politiska nivåer – europeisk, nationell, regional och lokal. Den gröna given är strategin för en ekonomisk nystart som ska göra Europa mer motståndskraftigt, konkurrenskraftigt och attraktivt att bo i. Det är viktigt att medlemsstaterna inom kort når en överenskommelse om den fleråriga budgetramen och faciliteten för återhämtning och resiliens, där man avsatt enorma belopp för klimatskydd och biologisk mångfald”.

Juan Espadas (ES–PES) , borgmästare i Sevilla och ordförande för ReK:s ENVE-utskott och arbetsgruppen för den gröna given på lokal nivå , noterade att ”återhämtningen från covid-19-krisen ger oss tillfälle att återuppbygga Europa på ett hållbart sätt och påskynda den välbehövliga ekologiska omställningen. Vi har ingen tid att förlora, vare sig det handlar om att rädda våra ekonomier med hjälp av en stark europeisk budget eller genomföra djärva klimatåtgärder. Klimatmålsplanen för 2030 kan denna vecka bli en av de största landvinningarna för detta ordförandeskap. Städerna och regionerna är redo att agera.”

Det sittande rådsordförandeskapet, som avslutar sitt halvårslånga ordförandeskap den 31 december, begärde två yttranden från ReK, vilket visar på den tyska regeringens engagemang för ett starkt lokalt och regionalt deltagande i klimatpolitiken. I det första undersöks möjligheterna till en förebyggande anpassning till klimatförändringarna och kommissionens uppmanas här att utveckla EU:s nya anpassningsstrategi med tydliga mål och indikatorer i enlighet med principerna om aktiv subsidiaritet och proportionalitet.

Föredragande Markku Markkula (FI–EPP) , ordförande för stadsstyrelsen i Esbo och tidigare ReK-ordförande (2015–2017), sade: ”Det politiska ledarskapet bör behandla klimatförändringarna som en nödsituation som måste hanteras kollektivt med innovativa åtgärder genom att man bryter ned skiljeväggar och barriärer och integrerar begränsnings- och anpassningsstrategier. Detta innebär att man måste lägga ambitionsribban för klimatet betydligt högre än vad EU diskuterar i dag och förse städer och regioner med de verktyg som de behöver för att ta fram områdesspecifika lösningar. Ingen anpassningspolitik kommer att fungera om man inte tar hänsyn till regionernas och städernas behov, synpunkter och sakkunskap.”

Det andra yttrandet , som behandlar klimatförändringarnas effekter i regionerna och innehåller en första bedömning av den gröna given, kommer att läggas fram på onsdag av föredraganden Andries Gryffroy (BE–EA). Gryffroy, som är ledamot av Flamländska parlamentet, framhöll: "Den gröna given kommer endast att bli en framgång om den stöder en gräsrotsstrategi. Vi uppmanar till ett närmare samarbete med kommissionen för att se till att regioner och städer sätts i centrum för strategin. Ett flertal regioner och städer har antagit planer för energiomställning eller lokala gröna givar. Men dessa beaktas sällan i nationella planer och strategier. Vi föreslår att lokala och regionala myndigheter ska delta fullt ut i fastställandet och genomförandet av nationella planer och ges större och enklare tillgång till medel. Vi är redo att samarbeta med kommissionen och det gemensamma forskningscentrumet för att inrätta en regional europeisk resultattavla för att övervaka och följa framstegen i genomförandet av klimat- och gröna given-relaterad lagstiftning, politik och finansiering på regional nivå.”

Bakgrundsinformation

Vid Europeiska rådets möte i veckan (den 10–11 december) kommer ledarna för EU:s 27 medlemsstater att försöka nå en överenskommelse om ett nytt EU-utsläppsminskningsmål fram till 2030. Detta skulle göra det möjligt för EU att lämna in sina uppdaterade nationellt fastställda bidrag till FN:s ramkonvention om klimatförändringar före utgången av 2020. I kommissionens klimatmålsplan för 2030 föreslås en minskning av växthusgasutsläppen med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer, en ståndpunkt som stöds av Europeiska regionkommittén.

Kontaktpersoner:

Lauri Ouvinen

Tfn +32 473536887

lauri.ouvinen@cor.europa.eu

David Crous

Tfn: +32 470 881037

david.crous@cor.europa.eu

Dela :