Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Från jord till bord: i riktning mot ett hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem i EU  

I denna intervju besvarar Guido Milana (IT–PES) fem frågor om från jord till bord , den nya strategin för ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem i EU. Guido Milana, som är ledamot av kommunfullmäktige i Olevano Romano och f.d. ledamot av Europaparlamentet, efterlyser en radikal förändring i produktionen och konsumtionen av livsmedel, med början i en övergång till grönare produktionssystem som respekterar principerna för biologisk mångfald och ekologi. Som föredragande för yttrandet ”Från jord till bord – den lokala och regionala dimensionen” betonar han att covid-19 gör det ännu mer brådskande att övergå till ett mer hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem. Yttrandet ska antas vid Europeiska regionkommitténs plenarsession i december 2020 .

I från jord till bord-strategin föreslås ambitiösa mål i fråga om minskad användning av bekämpningsmedel, konstgödsel och antimikrobiella medel samt ett mål om att 25 % av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt för att främja omställningen till hållbara livsmedelssystem. Är detta genomförbart med tanke på den förväntade befolkningstillväxten?

Livsmedelssystemen står för ungefär en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen, som till största delen genereras av jordbruksproduktionen. Att minska koldioxidutsläppen från jordbruket är därför sannerligen en prioritet. Vi får dock inte bortse från klimatpåverkan av alla andra områden av livsmedelsproduktionen, såsom förpackningar, bearbetning och distribution. Det är mycket viktigt att man i från jord till bord-strategin föreslår ambitiösa mål för mindre föroreningar. Vi måste på ett ändamålsenligt sätt styra produktionssystemen mot grönare former som respekterar principerna för biologisk mångfald och ekologi. Vi behöver en radikal förändring i produktionen och konsumtionen av livsmedel samt en stark allians mellan producenter och konsumenter. Övergången kan dock inte åstadkommas över en natt, särskilt inte om de befintliga producenterna inte får tillräckligt med hjälp för att ställa om från de nuvarande produktionsmetoderna till mer hållbara sådana i enlighet med nya agroekologiska metoder. Framför allt måste finansieringsflödena till stöd för landsbygdsutveckling fortsätta för att säkerställa en hållbar omställning. Samtidigt behöver vi ett strategiskt fokus på forskning och utveckling. På det hela taget behövs inte bara straff och begränsningar, utan även ett paket med samordnade politiska åtgärder för att främja miljömässigt och socialt hållbara former av produktion som också ger ordentlig ersättning.

Hur bör den gemensamma jordbrukspolitiken stödja klimat- och miljöambitionerna i från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald?

Den gemensamma jordbrukspolitiken är ett viktigt verktyg för att genomföra både från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald. Den gemensamma jordbrukspolitiken syftar till att se till att producenterna får ekonomiskt skydd och underlätta säker tillgång till jordbruksmark, i synnerhet för de mer utsatta små och medelstora producenterna. Den ska också omfatta lämpliga incitamentssystem för att motivera jordbrukarna att övergå till grönare metoder. Den bristande ambitionsnivån i den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är beklaglig, särskilt mot bakgrund av klimat- och miljömålen i från jord till bord-strategin. Klimat- och miljömålen kan inte uppnås utan tillräckliga resurser och stora investeringar i en hållbar produktion. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste anpassas bättre till från jord till bord-strategin, inte bara ur ett miljöperspektiv utan också i fråga om internationell handel och sektorsspecifika åtgärder och instrument. Dessutom måste vi även se över den gemensamma fiskeripolitikens mål för att ändra avgiftssystemet och börja betrakta havet som ett viktigt område att värna snarare än en gruva från vilken fiskeresurser bara tas.

Hur kan de lokala och regionala myndigheterna bidra till skapandet av mer hållbara livsmedelssystem? Kan du nämna några exempel på initiativ som tagits på lokal nivå?

De lokala och regionala förvaltningsnivåerna är fruktbara testbäddar. De har traditionellt sett legat före EU-omfattande strategier och förtjänar att vara mer delaktiga nu. Lokala och regionala organ i hela EU och internationellt har aktivt genomfört livsmedelspolitiska åtgärder i flera årtionden och inrättat livsmedelspolitiska råd eller t.o.m. bioregioner. Städer och regioner har visat att de kan använda lokala och regionala planeringsverktyg och integrerad lokal politik för att uppmuntra former av stadsjordbruk, korta leveranskedjor och regionala marknader, ta initiativ till hållbar livsmedelupphandling för lokal och ekologisk mat samt säsongsmat i offentliga matsalar utöver utbildnings- och upplysningsinitiativ riktade till allmänheten för att förbättra de lokala livsmedelssystemen. Medlemsstaterna och EU bör ta efter dem, och arbeta tillsammans med städerna och regionerna för att sprida ny god praxis på lokal nivå. Kommunikation, stöd och ömsesidigt lärande mellan alla förvaltningsnivåer behövs mer än någonsin. Till exempel skulle vi vilja att man i den strategi som kommissionen föreslår tar sådana deltagandebaserade modeller som de livsmedelspolitiska råd som har inrättats av många lokala och regionala myndigheter till förebild.

De nuvarande mönstren för livsmedelskonsumtion är ohållbara, ur både hälso- och miljöperspektiv. Hur kan detta avhjälpas? Är det konsumenternas eget ansvar att ändra sin kost?

Konsumtionsvanor är en viktig drivkraft när livsmedelssystem ska ställas om. Vi kan se att förändringar redan sker. Många fler konsumenter är uppmärksamma och kritiska i sina konsumtionsval. Det är dock viktigt att vi övergår från att tillgodose behoven hos bara en liten del av befolkningen till att se till att hälsosamma och kulturellt anpassade livsmedelsval är tillgängliga för alla. Det är inte acceptabelt att de som inte har råd att köpa ”hälsosam” mat är tvungna att hålla till godo med otillräckligt med eller starkt bearbetade livsmedel. Vi måste värna allas rätt till hälsosamma och hållbara livsmedel. Konsumenterna, även de mest utsatta och de yngre generationerna, behöver vårt stöd i form av utbildning och korrekt, tydlig information samt incitament för att ändra konsumtionsmönstren. Vi måste dock även uppmuntra till och stödja förändringar genom att inta en helhetssyn på livsmedelsproduktionssystemet och uppmuntra till produktion och tillhandahållande på marknaden av hälsosamma livsmedel till rimligt pris. Det behövs också socialskyddsåtgärder så att de mest utsatta grupperna kan göra hälsosamma livsmedelsval på egen hand.

Hur påverkar pandemin de lokala och regionala livsmedelssystemen? Vilka viktiga initiativ och åtgärder har vidtagits för att stärka de lokala och regionala livsmedelssystemen som svar på denna kris?

Pandemin har helt visst lett till sprickor samt kort- och långsiktiga förändringar i de lokala och globala livsmedelssystemen. Det finns mycket att säga om krisens effekter. En av de viktigaste konsekvenserna är större ojämlikhet när det gäller tillgång till livsmedel och en exponentiell ökning i antalet människor som lider av ekonomisk fattigdom. Denna situation kräver utan tvekan brådskande åtgärder, bland annat åtgärder av de lokala myndigheterna och den tredje sektorn för att trygga livsmedelsförsörjningen. Som vi såg under finanskrisen 2008 är livsmedelssystemen föremål för kriscykler som testar deras motståndskraft. Covid-19-pandemin gör det ännu mer angeläget att verka för ett mer hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem. På kort sikt måste vi avsätta finansiering och stöd för att återhämta oss från krisen på ett målinriktat och strategiskt sätt, men vi får inte glömma behovet av en långsiktig vision för att åstadkomma förändring. Vi är fast övertygade om att det finns värdefulla lärdomar att dra av covid-19-krisen. De lokala myndigheterna har visat att många medborgare har dragit nytta av korta leveranskedjor och hälsosam mat och under karantänperioden lagt mer tid på matlagning och hemlagade recept. Vi hoppas att dessa hälsosamma metoder kommer att fortsätta och till och med öka efter covid-19-krisen.

Pressansvarig: pressecdr@cor.europa.eu

Share: