Under perioden 2007–2014 hittade 9,4 miljoner européer ett arbete och 8,7 miljoner tog en examen tack vare stödet från Europeiska socialfonden (ESF) och partnerskapet mellan EU och nationella och regionala myndigheter. Europeiska regionkommittén tar krafttag för att se till att vederbörlig hänsyn tas till dessa resultat och att fonden inte skärs ned i EU:s kommande långsiktiga budget, eller att den inriktas på att uppmuntra starkt centraliserade åtgärder.

ESF är EU:s främsta instrument för att stödja sysselsättningspolitiken och har en budget på mer än 80 miljarder euro under perioden 2014–2020. Den syftar till att minska klyftorna mellan och inom europeiska regioner och kommuner genom att främja skapandet av nya arbetstillfällen, arbetsproduktivitet, lika möjligheter och social delaktighet. Till dess prioriteringar hör att öka arbetstagares och företags anpassningsförmåga, förbättra tillgången till sysselsättning, underlätta övergången från skola till arbete och stärka yrkesutbildningen, hjälpa missgynnade grupper att hitta arbete, bekämpa fattigdom och minska antalet personer som lämnar skolan i förtid.

Fondens centrala roll för Europas framtid framhölls av EU:s lokala och regionala ledare i yttrandet om Halvtidsöversyn av Europeiska socialfonden för att utarbeta förslag för perioden efter 2020, under ledning av regionpresidenten i Umbrien och ordföranden för ReK:s PES-grupp, Catiuscia Marini (IT–PES).

" Vi vill att nästa EU-budget ska sätta medborgarna i centrum och ge ett konkret europeiskt svar på sociala utmaningar. Europeiska socialfonden är de lokala och regionala myndigheternas effektivaste verktyg för att ge dessa svar. Detta är anledningen till att Europeiska regionkommittén starkt motsätter sig alla planer på att inrätta en ny fond, utanför sammanhållningspolitikens ram, som stöder en toppstyrd samordning av medlemsstaternas makroekonomiska politik, utan koppling till de faktiska behoven i lokalsamhällena ” sade Catiuscia Marini, och betonade att " ESF måste förbli en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och ett viktigt inslag i sammanhållningspolitiken, för att man ska kunna utnyttja alla eventuella synergieffekter med andra strukturfonder, särskilt fonderna för regional utveckling och landsbygdsutveckling .”

De viktigaste utmaningarna under det kommande årtiondet – från kompetensanpassning i sektorer som står inför digitalisering till minskning av antalet personer som lämnar skolan i förtid, och från hjälp till migrerande arbetstagares integration till säkerställande av en bra matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare – kan bara bemötas effektivt om man tar hänsyn till specifika lokala behov och mobiliserar lokala aktörer. Därför vill kommittén att ESF förblir en central del av den regionala sammanhållningspolitiken, som förvaltas gemensamt genom partnerskap mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och ekonomiska och sociala aktörer i de berörda områdena.

Detta är särskilt viktigt i ljuset av de reformförslag som utarbetats under arbetet med nästa fleråriga budgetram, som är den finansieringsplan som innehåller utgiftstaken för all EU-politik under perioden 2021–2027. Till de aktuella alternativen hör en sammanslagning av ESF med andra verktyg som syftar till att främja sysselsättning och humankapital (dvs. ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter) i syfte att skapa en "paraplyfond" med gemensamma bestämmelser. En sådan fond skulle stödja genomförandet av de landsspecifika rekommendationer som Europeiska kommissionen formulerar varje år inom ramen för den europeiska planeringsterminen (ett förfarande för samordning av den makroekonomiska politiken i hela EU).

I ett sådant scenario skulle det gemensamma programplaneringssystem som för närvarande inbegriper kommissionen, nationella regeringar och regioner ersättas av avtal genom vilka medlemsstaterna får ta del av finansiering från ESF förutsatt att de uppnår de mål avseende strukturreformer som fastställs under hela den europeiska planeringsterminen.

Detta alternativ avvisas kraftfullt av ReK:s ledamöter, som i stället föreslår att man förbättrar kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och EU:s makroekonomiska styrning genom att strukturellt involvera de lokala och regionala myndigheterna som partner i den europeiska planeringsterminen, på grundval av territoriell analys och territoriellt inriktade rekommendationer när så är möjligt.

När det gäller integreringen av andra fonder i ESF betonar de lokala ledarna att detta kommer att leda till positiva synergier endast om den regionala dimensionen upprätthålls och om inrättandet av "ESF-paraplyet" inte leder till en minskning av de totala resurser som avsätts för sysselsättning och social delaktighet.

Enligt kommittén skulle en minskning av ESF-medlen stå i direkt strid med den nyligen genomförda lanseringen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och äventyra alla möjligheter att omsätta den i praktiken. ReK anser att pelarens 20 huvudprinciper bör avspeglas på ett korrekt sätt i de program som stöds av ESF under de kommande åren.

För information:

Europeiska socialfonden är ett centralt redskap i EU:s sammanhållningspolitik, vars framtid för närvarande hotas till följd av de ekonomiska följderna av brexit samt av behovet av att finansiera nya åtgärder på områdena försvar, säkerhet och migration. För att verka för en starkare sammanhållningspolitik efter 2020 har ReK, tillsammans med ledande sammanslutningar för lokala och regionala myndigheter i EU, lanserat #CohesionAlliance som är en gräsrotsrörelse öppen för alla som anser att EU:s sammanhållningspolitik även fortsättningsvis måste fungera som en pelare för EU:s framtid. Sedan alliansen lanserades i oktober förra året har den fortsatt att locka nya undertecknare varje dag, bl.a. regionala och lokala myndigheter, näringslivsorganisationer, akademiska institutioner, fackföreningar och tankesmedjor.

Mer information om initiativ, uttalanden och ståndpunktsdokument från #CohesionAlliance finns på http://cohesionalliance.eu.

Kontaktperson:

Pierluigi Boda

Tfn +32 22822461

Mobil +32 473851743

pierluigi.boda@cor.europa.eu