Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
EU måste utnyttja Arktis potential att driva på den gröna omställningen  

Arktis kan förse Europa med kunskap, produkter, resurser och energi som är avgörande för att EU:s klimatmål ska kunna uppnås. Vid sin plenarsession den 29 juni antog Europeiska regionkommittén (ReK) ett yttrande som utarbetats av Mirja Vehkaperä (FI–Renew Europe), ordförande för Uleåborgs stadsfullmäktige. I yttrandet understryks att EU:s finansiering måste stödja Arktis potential som katalysator för grön tillväxt och EU:s digitala omställning.

Europeiska kommissionen lyfter fram den växande strategiska och geopolitiska betydelsen av Arktis i EU:s nya strategi för Arktis. Enligt en uppskattning som offentliggjordes i början av 2022 kommer den arktiska regionen i EU att ha en investeringspotential på omkring 150 miljarder euro fram till 2030. Detta är till stor del kopplat till genomförandet av den gröna omställningen. Fokus kommer att ligga på investeringar i koldioxidneutralt stål, batteritillverkning, mineralutvinning och vidare bearbetning, den cirkulära ekonomin och produktion av bio- och vindenergi.

”EU:s finansiering måste inriktas på att stödja och säkerställa hållbara investeringar i Arktis. Samtidigt är det viktigt att hitta en balans mellan ansvarsfull utveckling av naturresurser och miljöskydd för att fullt ut utnyttja Arktis potential som katalysator för grön tillväxt och EU:s digitala omställning. All verksamhet i Arktis måste bygga på naturresiliens, klimatskydd och principerna om hållbar utveckling och respekt för rättigheterna för de människor och ursprungsbefolkningar som bor i regionen”, understryker ReK:s föredragande Mirja Vehkaperä.

Klimatförändringarna är ett allvarligt hot i Arktis. Temperaturhöjningarna, som här sker tre gånger snabbare än i resten av världen, de smältande isarna och den tinande permafrosten får enorma följdverkningar på Europa och hela planeten. Kommuner och regioner betonar att den långsiktiga klimatpolitiken i Arktis måste vara ekonomiskt, socialt och territoriellt rättvis.

”Det gäller att tänka efter hur den gröna given och 55 %-paketet kan genomföras, med beaktande av särdragen i EU:s arktiska region. Exempelvis måste de särskilda förhållandena för vintersjöfarten i Arktis beaktas i fråga om utsläppshandeln”, konstaterar Mirja Vehkaperä.

När det gäller internationellt samarbete bör man göra så mycket som möjligt för att säkerställa att Arktis förblir säkert, stabilt och fredligt. Redan före attacken mot Ukraina hade Ryssland ökat sin militära verksamhet i Arktis, och Kina har också ett ökat intresse för ägande av kritisk infrastruktur, för byggande av undervattenskablar och för sjöfarten i Norra ishavet.

”Det är viktigt att upprätthålla, stödja och främja fredligt samarbete i Arktis genom befintliga samarbetsstrukturer som Arktiska rådet. EU måste också erkänna den roll som internationella samarbetsramar på lokal och regional nivå spelar när det gäller att främja dialog”, menar Mirja Vehkaperä, och citerar som exempel Arktiska borgmästarforumet, nätverket för nordliga glesbefolkade regioner, nordiska forumet, Arktiska ekonomiska rådet och UArctic (utbildningsnätverket för Arktis).

Högkvalitativ forskning och tillgång till utbildning samt utveckling av transport- och nätverksförbindelser är viktiga förutsättningar för Arktis livs- och attraktionskraft. ReK understryker de nordliga kommunernas roll när det gäller att hålla Arktis livskraftigt, konkurrenskraftigt och befolkat, och anser att regionala utbildnings- och forskningsinstitutioner och deras nätverk bör involveras i utvecklingen av det arktiska innovationsekosystemet på grundval av strategier för smart specialisering.

Kontaktperson:

Lauri Ouvinen

P. +32 473536887

lauri.ouvinen@cor.europa.eu

Dela :