Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
Jordbruket efter covid-19: agroekologin utgör ett svar på våra miljöutmaningar och tryggar livsmedelsförsörjningen  

​Guillaume Cros

I denna intervju svarar Guillaume Cros (FR–De gröna) , föredragande för ett utkast till yttrande om agroekologi som ska antas vid Europeiska regionkommitténs plenarsession den 3 februari 2021, på fyra frågor om denna miljömässiga och sociala strategi som syftar till ett jordbruk som ligger i linje med naturen i stället för att stå i strid med den. Inom ramen för nästa gemensamma jordbrukspolitik förespråkar vice ordföranden för regionfullmäktige i Occitanie bland annat kvantifierade europeiska miljömål som är bindande för medlemsstaterna samt att minst 30 % av de nationella anslagen för stöd ska avsättas för miljösystem.

Covid-19-pandemin har blottlagt svagheterna i vårt globaliserade jordbruks- och livsmedelssystem och visat hur viktig livsmedelstryggheten är. En studie från det amerikanska jordbruksministeriet visade dock i höstas att en tillämpning av från jord till bord -strategin skulle leda till en kraftig minskning av jordbruksproduktionen i EU. Kommer agroekologin att få oss att svälta?

Livsmedelstryggheten är visserligen ett argument som ofta används mot agroekologin, men IDDRI (institutet för hållbar utveckling och internationella relationer) har nyligen visat att det 2050 kommer att vara möjligt att förse hela den europeiska befolkningen med mat tack vare en progressiv agroekologisk omställning som omfattar uppfödning, odling och skogsbruk, med ett mål om nollutsläpp av koldioxid. På global nivå visade FN:s rapport från mars 2011 också att småbrukare på bara 10 år kunde fördubbla livsmedelsproduktionen i sårbara regioner med hjälp av ekologiska produktionsmetoder. Medan covid-19-krisen har blottlagt svagheterna i vårt globaliserade jordbruks- och livsmedelssystem måste agroekologin, som går hand i hand med utvecklingen av ”platsbaserade livsmedelssystem”, ge Europa möjlighet att trygga sin livsmedelsförsörjning på kort sikt och även på lång sikt genom att bevara våra produktionsfaktorer, dvs. jordmånen, vattenresurserna och den biologiska mångfalden.

Kommissionens, Europaparlamentets och rådets förslag om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kritiseras starkt för att de inte är förenliga med målen i den gröna given och från jord till bord -strategin. Vilka är dina förslag för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken, som för närvarande diskuteras, för att se till att jordbruksföretagens ekonomiska lönsamhet är förenlig med EU:s klimat- och miljömål?

Europeiska unionen har, med sina klimatrelaterade mål, den gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald, satt upp miljö- och klimatmål som förutsätter en systemomställning i produktionsmetoderna inom jordbruket och livsmedelssystemen. Agroekologin uppfyller dessa mål och säkerställer dessutom en bättre lönsamhet för jordbruksföretagen (såsom framhålls i den franska regeringens analysrapport om agroekologins ekonomiska och miljömässiga resultat från augusti 2020 ).

Således måste den framtida gemensamma jordbrukspolitik som man håller på att förhandla fram stödja denna nödvändiga omställning till ett agroekologiskt jordbruk. I detta syfte rekommenderar jag bland annat att kvantifierade gemensamma europeiska miljömål som är bindande för medlemsstaterna ska integreras i förordningen om nationella strategiska planer, att minst 30 % av de nationella anslagen för stöd ska avsättas för miljösystem och att stöd till investeringar i jordbruksföretag ska bli föremål för miljörevision. Utöver dessa lagstadgade skyldigheter är det nödvändigt att tillhandahålla de regionala aktörerna metodstöd för att uppmuntra till att agroekologiska projekt beaktas vid mobiliseringen av de olika frivilliga åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Europeiska regionkommittén anser att det är mycket viktigt att bevara jordbruket i alla regioner för att upprätthålla en levande landsbygd och främja territoriell sammanhållning. Hur kan agroekologin hjälpa oss att uppnå detta?

Agroekologin går hand i hand med mer lokala livsmedel, vilket gynnar alla regioner. Jag föreslår också lägre mervärdesskatt (moms) på ekologiska, lokala och säsongsbundna produkter, ”närhetsbaserade” måltidskuponger för sådana produkter samt en betydande andel ekologiska, lokala och säsongsbundna produkter i storköken. Dessa åtgärder kommer att främja utvecklingen av agroekologiska jordbruksföretag och icke-industriella bearbetningsföretag i alla regioner, vilket kommer att gynna sysselsättningen på landsbygden. Dessutom skulle agroekologin, som kräver mindre kapital (mekanisering, insatsvaror, mark osv.), förhindra att det småskaliga jordbruket försvinner i de länder där det fortfarande är vanligt. Detta skulle göra det möjligt för alla EU-länder att stimulera ett jordbruk och ett liv på landsbygden som har positiva sociala och miljömässiga effekter.

På flera ställen i ditt yttrande står det att agroekologin går hand i hand med små och medelstora jordbruksföretag. Varför skulle stora jordbruksföretag inte kunna utveckla agroekologin?

Agroekologin har inte bara en teknisk agronomisk dimension utan också en social och territoriell dimension. De stora jordbruksföretagen, som har vuxit avsevärt tack vare det obegränsade stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken, är ödesdigra för den biologiska mångfalden, men även socialt sett, med sysselsättning och offentliga tjänster som försvinner, såsom vi kan se i regioner med storskaligt jordbruk. Agroekologin går hand i hand med ett nätverk av små och medelstora jordbruksföretag, diversifierade grödor och medelstora odlingsarealer. Stordriftsfördelarna, som är kopplade till att arbete ersätts med olja och kemi och till att stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken gynnar storskalighet, är inte längre relevanta mot bakgrund av EU:s från jord till bord-strategi och strategi för biologisk mångfald.

Bakgrund

Guillaume Cros är också föredragande för två yttranden från Europeiska regionkommittén om den gemensamma jordbrukspolitiken:

Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken , antaget i december 2018.

Den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 , antaget i juli 2017.

Pressansvarig: pressecdr@cor.europa.eu