Klicka här för att få en automatisk översättning av texten nedan.
EU:s lokala ledare anser att en snabbare, flexiblare och mer ambitiös sammanhållningspolitik bör stå i centrum för EU:s framtid  

Tack vare sammanhållningspolitiken investerar EU 454 miljarder euro mellan 2014 och 2020 för att minska skillnaderna och stödja hållbar tillväxt i alla EU:s regioner, i partnerskap med nationella och lokala aktörer. I ett dokument som antogs den 11 maj framhöll städerna och regionerna att denna politik har gett konkreta resultat och bör stärkas i framtiden. Med ordentlig finansiering, större flexibilitet, enklare förfaranden och bättre integration med EU:s övriga investeringsverktyg kan sammanhållningspolitiken se till att återhämtningen i den europeiska ekonomin blir snabbare och mer inkluderande, vilket skulle ge unionen möjlighet att bemöta akuta utmaningar som migration, klimatförändringar och territoriell motståndskraft.

Med yttrandet om sammanhållningspolitikens framtid efter 2020, som utarbetats av Michael Schneider, statssekreterare i delstaten Sachsen-Anhalt och ordförande för ReK:s EPP-grupp, blev Europeiska regionkommittén den första av EU:s institutioner som antog en formell ståndpunkt om hur EU:s främsta investeringspolitik ska utvecklas för 27 medlemsstater. Yttrandet bygger på resultaten av studier och samråd, och syftar till att ge politisk vägledning till de kommande förslagen om EU-budgeten för perioden efter 2020.

EU:s lokala och regionala ledare menar att den framtida sammanhållningspolitiken bör utformas mot bakgrund av de hundratusentals projekt som genomförts med stöd av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESI-fonderna) under det senaste årtiondet och som har lyckats skapa sysselsättning, modernisera infrastruktur, öka humankapitalet och förbättra livskvaliteten.

Regionerna och städerna är dock medvetna om att sammanhållningspolitiken kan undermineras av de ekonomiska följderna av brexit och det politiska trycket att finansiera nya prioriteringar som försvar, säkerhet, gränskontroller eller investeringsverktyg som förvaltas centralt av EU-institutionerna. Kommittén motsätter sig försök att avleda medel och anser att den procentuella andel av EU:s budget som nu avsätts till sammanhållningspolitiken ska förbli oförändrad också efter brexit.

" Migration, säkerhet och nya investeringsinstrument får ökad uppmärksamhet i den offentliga debatten, men sammanhållningspolitiken får inte överges just när vi försöker bekämpa EU-skepsis och verka för större enighet bland våra medborgare. Den är det mest imponerande europeiska instrumentet för att skapa solidaritet och bygga broar mellan europeiska samhällen. Den bidrar till en mer jämlik fördelning av den europeiska integrationens fördelar bland EU-medborgarna och till att främja vår enighet i en alltmer globaliserad värld" , sade Michael Schneider efter omröstningen vid plenarsessionen.

Kommittén – EU:s församling av lokala och regionala företrädare – uppmanar de övriga EU-institutionerna och medlemsstaterna att förlita sig på sammanhållningspolitiken som en deltagarbaserad, demokratisk och öppen plattform för att återlansera det europeiska projektet, minska avståndet mellan EU:s institutioner och medborgarna och se till att EU:s solidaritet får konkreta resultat i unionens alla hörn.

ReK:s ordförande Markku Markkula sade: " Det bästa sättet att bemöta populism är genom handling. Endast genom att skapa hållbara arbetstillfällen och tillväxt i alla Europas regioner och städer kan vi visa att EU spelar roll. Michael Schneiders yttrande återspeglar vår beslutsamhet att se till att sammanhållningspolitiken även fortsättningsvis måste spela en roll i EU:s framtid. Som EU:s institution för regionala och lokala ledare, uppmuntrar vi upprättandet av en stark allians av alla dem som förespråkar en enklare och effektivare sammanhållningspolitik som förbättrar det dagliga livet för alla medborgare."

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger ställde sig bakom denna ståndpunkt: "Ytterligare nedskärningar är oundvikliga och kan inte uteslutas efter brexit, men jag kommer att kämpa mot alla nedskärningar inom sammanhållningspolitiken", sade han under debatten vid plenarsessionen, och han betonade följande: "Ju mer vi visar på det mervärde som sammanhållningspolitiken innebär för EU, desto bättre får vi ut budskapet att ett stabilt, hållbart program för sammanhållning innebär fördelar för oss alla".

ReK uppmanar EU att förbättra effektiviteten i sammanhållningspolitiken genom att ta itu med dess komplexitet och bristande flexibilitet, som försenar genomförandet. Om den inte blir tillräckligt enkel och flexibel riskerar orimliga administrativa kostnader i förening med ökande rättslig och ekonomisk osäkerhet att äventyra politikens genomslag och mervärde för stödmottagarna, anser kommittén.

Kommitténs förslag

Tillräcklig finansiering : Man bör se till att sammanhållningspolitiken i nästa EU-budget (den fleråriga budgetramen) får samma procentandel av de medel som anslås i den nuvarande fasen (cirka en tredjedel av det totala beloppet). Vad gäller balansen mellan bidrags- respektive lånebaserade initiativ är kommittén emot alla krav på att ytterligare öka användningen av lån under EU:s nästa programplaneringsperiod. Den rätta mixen av finansieringsinstrument och bidrag bör beslutas ute på fältet av lokala och regionala myndigheter.

En konsoliderad grundstruktur : Man bör bekräfta politikens nuvarande struktur med dess tre områdeskategorier (mer utvecklade regioner, övergångsregioner och mindre utvecklade regioner). Den regionala bruttonationalprodukten (BNP), som är den viktigaste indikatorn, bör kompletteras med enhetliga och samstämmiga kriterier med anknytning till arbetsmarknaden och särskilda utmaningar (exempelvis sociala, miljörelaterade, geografiska, naturbetingade eller demografiska faktorer).

Ökad flexibilitet : Minskad byråkrati i samband med planeringen och förvaltningen av ESI-fonderna. Den tematiska koncentrationen bör behållas för att öka effekterna på fältet, men bör inte utesluta ekonomiskt stöd till infrastruktur inom de prioriterade områdena. Framtida investeringsprogram bör kunna anpassas genom förenklade förfaranden för att möjliggöra insatser vid kriser och oförutsedda händelser (t.ex. intensiva flyktingströmmar eller naturkatastrofer).

Förenkling : Det nuvarande genomförandesystemet är överreglerat och alltför komplicerat, med orimliga förvaltningskrav och kontrollsystem. Kommittén vill därför att förfarandena förenklas avsevärt med en ny rättslig ram som läggs fram i god tid innan den nya programperioden inleds (senast i mitten av 2019). All retroaktiv tillämpning av nya bestämmelser bör undvikas samtidigt som krav på förvaltning och kontrollsystem bör förenklas så att förvaltningsmyndigheterna kan välja om de ska tillämpa nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning på genomförandet av sina program.

Gemensam strategi : ReK anser att man bör undvika överlappning och bristande samordning genom att utveckla en ny gemensam strategisk ram som omfattar all EU:s tillväxtpolitik och alla EU-fonder som påverkar den regionala utvecklingen, bl.a. ESI-fonderna, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Life-programmet, Horisont 2020, Efsi och EIB:s utlåningsverksamhet. I synnerhet ESI-fonderna och Efsi har olika roller och räckvidd, men eftersom de kompletterar varandra måste det bli lättare att integrera dem för att mobilisera offentliga och privata investeringar för strategiska mål.

Verkliga partnerskap : Regioner och städer vill att uppförandekoden för partnerskap ska utgöra en rättsligt bindande del av ESI-fondernas bestämmelser för att säkerställa verkligt samarbete mellan europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter när det gäller fondernas planering och förvaltning.

Bättre ekonomisk styrning : Kopplingen mellan ESI-fonderna och samordningen av den ekonomiska politiken i medlemsstaterna under den europeiska planeringsterminen måste stärkas, med vederbörlig hänsyn till den territoriella dimensionen i de nationella reformprogrammen och de landsspecifika rekommendationerna. Samtidigt är kommittén motståndare till alla former av villkor som innebär att städernas och regionernas investeringsplaner tas som gisslan på grund av de nationella regeringarnas försummelser.

Ytterligare information:

Infografik om sammanhållningspolitikens framtid

ReK:s studier om sammanhållningspolitikens framtid

Utvärderingar av programperioden 2007–2013

Portal för öppna data om EU:s sammanhållningspolitik

Ordförande Markku Markkulas uttalande den 25 april vid rådets (allmänna frågor) möte om sammanhållningspolitiken

Kontaktperson:
Pierluigi Boda

Tfn +32 22822461

Mobil +32 473851743

pierluigi.boda@cor.europa.eu

Dela :